För elever som utsätts för hedersrelaterat våld och förtryck innebär sommarlovet en ökad risk att de förs ut ur landet mot sin vilja. Då försvinner nämligen skolan, som är ett av de viktigaste skyddsnäten för de här barnen. Nexus är ett resurscentrum mot hedersrelaterat våld, dit man kan vända sig för råd och stöd.

Under sommarlovet är risken högre för att barn förs utomlands och gifts bort, menar Brottsofferjouren i Värmland. Organisationen menar även att vuxna behöver bli bättre på att känna igen varningssignalerna.

nom fem strategiska områden presenteras beslutade åtgärder, identifierade utmaningar, befintliga förslag och den övergripande inriktningen för arbetet under perioden. Den omfattar personer i alla åldrar, men har ett särskilt fokus på barns och ungas utsatthet. (pdf)

Handlingsplanen syftar till att stärka arbetet med att förebygga och bekämpa hedersrelaterat våld och förtryck, samt att stärka skydd och stöd för personer utsatta för sådant våld och förtryck. Handlingsplanen anger inriktningen för regeringens arbete under perioden 2026–2028.

Nu är Shanazi hjältinnor igång med sin första tjejgrupp i Gävle. Nio unga tjejer utbildas för att jobba i ett förebyggande syfte och för att sprida kunskap om hedersrelaterat våld och förtryck.

När tyngdpunkten läggs på frågebatterier uppstår lätt en övertro på metod. Som om tröskeln för att berätta främst handlar om hur frågorna formuleras, snarare än om vilka konsekvenser svaren kan få, skriver Dawan Raoof, lektor i polisiärt arbete vid Malmö universitet
, och Pernilla Ouis, professor i socialt arbete vid Högskolan i Halmstad.

Hemadressen avgör om hedersutsatta flickor och pojkar får hjälp i tid. Det är oacceptabelt, skriver rektor Linnea Lindquist.

Vi föreslår att det under nästa mandatperiod bör införas ett system med hedersscreening i skolan inom ramen för elevhälsovården, skriver Tidöpartiernas ledare.

Linnea Lindquist skriver starkt om egna erfarenheter av att jobba mot segregation och hedersvåld i förortsskolor. Men som skoldebattör svingar hon lite åt alla håll – och med punkterad trovärdighet.

Den svenska debatten har en blind fläck. Rektorer och lärare lämnas ensamma i kampen mot avgrundsdjupa problem, skriver Expressen på ledarplats.

Hundratusentals barn i Sverige lever under hedersförtryck. Ändå tvekar vuxenvärlden – av rädsla för att kallas rasister. Skolpersonal måste våga ställa sig på barnens sida, skriver Linnea Lindquist i en ledare.