”Och hur ska du veta att vi har lagat mat hemma? Och om det blev gott?” Åttondeklassaren som hade ställt frågan tittade lite finurligt på mig, skriver Annika Hofsten, lärare i hem- och konsumentkunskap.
På Bergaskolan i Malmö bedrivs hemkunskapsundervisning utan praktiska moment. "Det finns goda grunder för att hävda att sådana måste finnas", säger Anna Österlund, Skolverket.
Anette Karlsson är ny ordförande i Lärarförbundets ämnesråd Hushållsvetenskap. Hon brinner för ämnesutveckling och arbetsvillkor och vill att hem- och konsumentkunskap får fler timmar och att ämnet kommer in på gymnasiet.
Cecilia Hjelte är hem- och konsumentkunskapslärare och tävlar samtidigt i bodyfitness. Hon tycker att många barn i dag sover för lite och äter för dåligt. De behöver tidigt få lära sig om kost, sömn och träning.
Blir man smart av fisk? Varför gör man semlor? Hur gör man Coca cola? Hem- och konsumentkunskapsläraren Marielle Lausch brukar börja terminen med att låta eleverna skriva frågor på lappar. Hellre diskussioner i klassen än föreläsning, är hennes recept.
Hur kan vi lyfta fram betydelsen av vårt ämne hem- och konsumentkunskap? Det skriver Sandra Kristoffersson, Lärarförbundets ämnesråd Hushållsvetenskap.
Jag har förmånen att ha lektioner i hem- och konsumentkunskap på 160–180 minuter, vilket gör att vi ofta hinner med hela arbetsprocessen, att planera, genomföra och värdera, samt att ha diskussioner i gruppen, skriver Sara Sjöstedt, lärare i hem- och konsumentkunskap och svenska på Alléskolan i Lerum, i en krönika.
En burk lingonsylt innehåller bär och lite socker. Men den tillverkas med ingredienser från skolans alla ämnen – och kan inspirera till diskussioner om allt från hållbar utveckling till ekonomi.