Kungar, krig och revolutioner – historieundervisningen på högstadiet domineras av personer och händelser. Men att värdera olika källor och att reflektera över hur historia kan användas, berörs ytterst lite.

Nu visar ännu en rapport från Skolinspektionen att skolorna måste bli bättre på att träna eleverna i källkritik. Den här gången handlar det om historieundervisningen på högstadiet.

Elever i grundskolan får inte tillräckliga möjligheter att reflektera över sin egen roll i historien och hur historia kan användas i politiska syften, visar en granskning från Skolinspektionen.

Undervisa om folkmordet Seyfo i skolan, skriver folkpartisterna Birgitta Ohlsson och Ninos Maraha.

SO-läraren Adam Jönsson på Sjöängsskolan i Stockholmsförorten Älvsjö är drivkraften bakom podcasten Historiepratarna. I den gör högstadieelever webbsändningar om historia.

Den senaste tiden har kvinnornas underrepresentation i skolans historieböcker varit föremål för en het debatt. Det behövs nya och bättre läromedel i historia, skriver experterna Katarina Harrison Lindbergh och Dick Harrison.

De flesta humanistiska och samhällsvetenskapliga discipliner har sedan länge anammat globala perspektiv. Varför historieämnet inte kan göra samma resa är en gåta, skriver Stefan Amirell, forskare vid Lunds universitet och redaktör för Historisk tidskrift.

På Västangårdsskolan i Umeå har man tagit ett lite annorlunda grepp om undervisningen. Med hjälp av så kallade mikrolektioner uppmärksammas dagligen historiska världshändelser och nyheter.

16 procent av Sveriges elever blev underkända på det första nationella provet i historia. Sveriges Radios Vetenskapsradion Historia träffar provkonstruktören Per Eliasson för att förstå varför eleverna har så svårt för just historieämnet.