I höstas började de flesta födda 2007 gymnasiet. Men Simon Bryntse inledde istället matematikstudier vid Uppsala Universitet.

Valentina Chapovalova brinner för att elever som tycker att skolans matematik är för lätt ska få de utmaningar de behöver. "Det är viktigt att vi fångar upp och stimulerar dessa elever", säger hon.

25 procent af de studerende, som har overvejet læreruddannelsen men valgt en anden uddannelse, har et karaktergennemsnit over 10. De fravalgte lærerlivet, blandt andet på grund af bekymringer om det faglige niveau på uddannelsen.

Chalmeristen Nils Grimbeck har de senaste fem åren arbetat med Matte EX, ett projekt som genom hans framgångsrika insatser riktar sig mot elever i alla Partilles högstadieskolor med extra fallenhet för matematik. Han belönas nu med Bert-Inge Hogsveds pris för bästa entreprenörskap, av Forum för tekniska fysiker på Chalmers.

Fyraåriga Teddy Hobbs sätter fokus på särbegåvade barn som nybliven medlem i Mensa. I varje klassrum i Sverige kan det finnas upp till två barn med särskild begåvning. Hör Lisa Agerbaek, mamma till en särbegåvad son, och Mara Westling Allodi, professor i specialpedagogik. (webb-radio)

Skolinspektionens granskningar sågas av lärarkåren för att inte ta hänsyn till lärares förutsättningar, men myndighetens gd Helen Ängmo slår ifrån sig kritiken. ”Vi har inte mandat i lagen”, säger hon.

Skolinspektionen efterlyser bättre stöd till elever som ligger långt fram i sin kunskapsutveckling – annars riskerar de att tappa motivationen. Mellanstadieläraren Pernilla Olsson vill gärna erbjuda det stödet, men verkligheten står i vägen.

Smarta elever känner sig understimulerade i dagens skola. Kan det bero på att den har skapats av folkvalda fårskallar? skriver Ann-Charlotte Marteus på ledarplats

Många elever som ligger i framkant får inte tillräckligt stimulerande undervisning, visar Skolinspektionens granskning. "Vi borde bli bättre på att jobba med de stora frågorna som kan vara lite obekväma som pedagog", säger läraren Karin Boberg.

En granskning visar att elever i åk 4 som kommit långt i sin kunskapsutveckling inte får tillräcklig stimulans.

En ny granskning från Skolinspektionen visar att skolor lägger stort fokus på elever som riskerar att inte nå målen, men missar de elever som ligger långt fram. Undervisningen bör i högre grad anpassas till dessa, menar Ulrika Rosengren, utredare på Skolinspektionen.

Skolinspektionen har genomfört en kvalitetsgranskning av hur skolor arbetar för att elever i årskurs 4 som ligger långt fram i sin kunskapsutveckling ska behålla sitt intresse för skolarbetet och ges möjlighet att nå längre. (pdf)