Visste du att fusk är straffbart? Den frågan ställer Karlstad universitet i en ny informationsfilm inför högskoleprovet på sin hemsida. "Vi tycker att det är jätteviktigt att vi försöker stävja fusk på alla sätt och vis vi kan," säger Helena Pallin från universitetet.

Under lördagen skriver omkring 76 000 svenskar högskoleprovet. Det är tusentals färre än förra året – ett mönster som syns även i Gävleborg och Dalarna.

Den person som har nått toppresultat på högskoleprovet 17 gånger, flest i Sverige, är 60 plus. Konkurrensen från provproffsen kan oroa dem som gör provet för att komma in på sin drömutbildning. Men lugn – högpresterande serieprovdeltagare påverkar inte möjligheterna för resten.

”De som fuskar på högskoleprovet fuskar inte bara på ett prov – de stjäl någon annans plats på en utbildning och någon annans chans till en bättre framtid”, skriver Matilda Ernkrans (S).

”För att öka fokus på kompetens vid antagning måste vi avskaffa högskoleprovet helt och ersätta med kunskapsprov och basår”, skriver Ida Arnstedt.

I dag testar 67 000 individer sina förmågor i ordkunskap, läsförståelse och matematik runt om i landet. Alla rätt på högskoleprovet betyder i praktiken en given plats på drömutbildningen. Nytt för i år är att det kan räcka med höga poäng på ena provdelen för att komma in på önskad utbildning.

På lördagen skriver drygt 60.000 personer högskoleprovet.

Det har gått några månader sen den uppmärksammade rättegången om högskoleprovsfusket avslutades, där tre huvudåtalade från Norrköping dömdes till fängelse för att ha legat bakom verksamheten.

I helgen är det dags för högskoleprovet, ett prov som årligen görs av nära 80 000 personer runt om i Sverige. Under senare år har problemet med utbrett fusk fått stor uppmärksamhet. Hör Karin Röding, generaldirektör på Universitets och Högskolerådet, om hur de arbetar för att stoppa fusket. (webb-radio)

Regeringen har utsett Helena Wessman till ny rektor för Kungliga Musikhögskolan i Stockholm.

Den här temarapporten presenterar en uppföljning av personer födda 1990 som har fullföljt gymnasieskolan med slutbetyg. Statistiken som redovisas är totalräknad och baseras på registerdata. Resultaten belyser skillnader mellan kvinnor och män i utbildningsvalen efter gymnasieskolan och hur det påverkar övergången till högre utbildning och val av yrke. (pdf)

En ny SCB-rapport förstärker bilden av att kvinnor väljer utbildning i högre grad än män. Även när man tittar på dem som gått samma gymnasieutbildning vidareutbildar sig kvinnorna mer.