Flera svenska högskolor och universitet tar ut tusentals kronor i studieavgifter av utomeuropeiska studenter som inte ens släpps in i Sverige för att studera. Det är rättslöst, enligt professor Olle Lundin.

Flera svenska högskolor och universitet är ovilliga att betala tillbaka studieavgifter från utländska studenter som av någon anledning inte kan studera.

Det behövs en granskning av högskolornas studieavgifter. Det tycker före detta utbildningsminister Jan Björklund (L) efter Ekots avslöjande att utomeuropeiska studenter ibland måste betala dubbelt så mycket som vad själva utbildningen kostar.

Utomeuropeiska studenter betalar dubbelt så mycket för utbildningar på svenska högskolor som de faktiskt kostar. "Det här visar hur groteskt dumt systemet är", säger Git Claesson Pipping, förbundsdirektör för SULF.

Trots att svenska högskolor tar ut tiotusentals kronor i extra avgifter från utomeuropeiska studenter saknas nationell granskning av prissättningen. Lärosätena får själva sätta sina prislappar.

Vi gläds åt att så många tycks vara eniga om det huvudsakliga innehållet i vår artikel (DN Debatt 26/4): att tiden är inne för en omfattande satsning på fasta forskningsresurser med fokus på lärande och utbildning, skriver företrädare för lärare, skolledare, forskare och kommuner.

Utomeuropeiska studenter som studerar på svenska högskolor tvingas ibland betala dubbelt så mycket som vad själva utbildningen kostar, enligt Ekots granskning. Studenterna får betala tiotusentals kronor ur egen ficka.

TCO:s Eva Nordmark konstaterar att politiken inte har lyckats lösa matchningsproblemen. Samtidigt står svensk industri inför stora utmaningar. Svaren på företagens utmaningar finns genom den samproducerade forskning och kompetensutveckling som redan äger rum på landets nya universitet och högskolor, skriver företrädare för KK-stiftelsen.

Ekots granskning visar att studieavgifter är uppemot dubbelt så höga som vad utbildningarna egentligen kostar. Varför är det så? 

Vi inser samtidigt att vi måste bli bättre på att förklara på vilka andra sätt universitetet är en styrka för regionen och hur regionens unika förutsättningar är en tillgång för universitetet, skriver Agneta Marell vicerektor för Samverkan och innovation samt professor vid Handelshögskolan, Umeå Universitet.

Normkritisk diskussionen med studenter – nu hånas skolan på sociala medier

Strategiskt arbete måste kunna kombineras med kollegialitet och studentinflytande, skriver Helene Hellmark Knutsson, minister (S) för högre utbildning och forskning, och Ardalan Shekarabi, civilminister (S).