En av de stora bristerna som näringslivet ser idag med den svenska högre utbildningen är att studiernas koppling till arbetslivet generellt är för svag. Det skriver Centerpartisterna Isak Engqvist och Andreas Håkansson.
”Sverige tappar högutbildade” – rubriken från tisdagens UNT pekar på ett oroväckande faktum. Det bådar nämligen inte gott för framtiden att Sverige anser sig ha råd att avvisa ambitiösa personer – från länder utanför EU – så fort deras studier eller forskningsprojekt har avslutats. Det skriver UNT på ledarplats.
Utländska studenter som avslutat sin forskarutbildning i Uppsala borde få förlängt uppehållstillstånd. Det skulle Sverige tjäna på, menar doktoranden Sujit Kootala.
Socialdemokraternas högskolelyft är ett steg på vägen för svensk högskola, men det innehåller tyvärr också stora brister. Det skriver Lisa Gemmel (S) och Camilla Georgsson (S).
Biträdande utbildningsminister Maria Arnholm ser ingen nytta med konstvetenskap. Men det är just genom att inte vara anpassad för en marknad som konsten blir verksam, skriver professor Margaretha Rossholm Lagerlöf.
Vi ser regeringens förslag om stiftelser som ytterligare ett led i den pågående marknadifieringen av universitetsvärlden. I aktiebolagsformen är rektor vd och de kollegiala beslutsorganen undanröjda, skriver sju forskare vid Uppsala universitet.
Universiteten i Stockholm och Uppsala kan komma att privatiseras. Enligt ett regeringsförslag ska svenska lärosäten i framtiden kunna välja att omvandlas från att vara statliga till att bli privata stiftelser.
Förenkla det svenska regelverket, bjud in internationella lärosäten och utnyttja de redan etablerade kontakterna, så kan Sverige fortsätta vara en ledande forskningsnation, skriver näringslivsföreträdarna Tobias Krantz och Maria Rankka.
Medie- och civilingenjörsutbildningarna. Där går studenterna som är mest nöjda med sina studier på Mittuniversitetet. Minst nöjda är de som pluggar inom vård och samhällskunskap, visar en ny undersökning.