Regeringen beslutar i dag att ge Rikspolisstyrelsen i uppdrag att utveckla polisens grundutbildning. Förslaget innebär att polisstudenter kan få högskolepoäng för vissa delar av polisutbildningen vid alla nuvarande utbildningsorter. Polisförbundet anser att beslutet är ett bakslag för utvecklingen av svensk polis.
Polisutbildningen ska utvecklas. Men regeringen vill bara göra vissa delar av grundutbildningen högskolemässig. Polisförbundet är dessutom kritiskt till ett förslag om att vidga kretsen av personer med polisiära befogenheter.
Om vi menar allvar med att Sverige ska vara en forskningsnation av världsklass måste forskning vara på agendan hela tiden. Arbetet med att komma dit börjar på våra universitet och högskolor, skriver Naturvetarna i en replik.
Högskoleverket har utvärderat kvaliteten på fem utbildningar som leder till kandidatexamen i östasiatiska språk och närliggande områden. Samtliga utbildningar får omdömena ”hög kvalitet” eller ”mycket hög kvalitet”. Enligt regeringens uppdrag har Högskoleverket utvärderat utbildningarnas resultat.
Ibrahim Baylan blandar bort korten något: doktoranderna behöver framför allt väl fungerande forskningsmiljöer, då detta påverkar såväl forskningskvalitet som framtida karriär. Det skriver företrädare för IVA-projektet Agenda för forskning i en replik.
Vid årsskiftet kommer Myndigheten för yrkeshögskolan att börja tillämpa en ny tillsynsstrategi som berör samtliga utbildningsformer som förvaltas av oss.
Både meritpoängen och högskoleprovet ger den tveksamma signaleffekten till gymnasieeleverna att det går att få tillträde till attraktiva högskoleutbildningar utan att lägga ner ansträngningar på att få goda betyg. Det skriver professor Jan-Eric Gustafsson, ordförande i Högskoleverkets tillträdesråd.
Liksom regeringen missar Öqvist och Benner att en bra forskningspolitik kräver en bra politik också för de forskarstuderande. S föreslår att doktorander ges anställning från första dagen, skriver Ibrahim Baylan (S), i en replik.
”Både meritpoängen och högskoleprovet ger den tveksamma signaleffekten till gymnasieeleverna att det går att få tillträde till attraktiva högskoleutbildningar utan att lägga ner ansträngningar på att få goda betyg”. Det skriver professor Jan-Eric Gustafsson, ordförande i Högskoleverkets tillträdesråd, i sista numret av Nyheter & Debatt. Sidan 10.
Trots goda ekonomiska villkor tappar svensk forskning kraft. Ett skäl är att svenska universitet är alltför beroende av externa finansiärer. Ett annat att vi har ett oklart karriärsystem för unga forskare, skriver professorerna Gunnar Öquist och Mats Benner.