Bör skolan förstatligas igen? Den frågan ställde vi till kommunpolitiker och till representanter från de båda lärarfacken i Norrköping.

Men vad Lewins kritiker också missade var att utredningen faktiskt gav den nyanserade bild de efterfrågade. Den borgerliga regeringen i början av 1990-talet, påpekar Lewin, bidrog genom att avskaffa statens verktyg för styrning till att kommunaliseringen blev mer långtgående än det var avsett från början, skriver Daniel Braw på ledarplats.

Ingen kan glädjas. Nuvarande skolminister Jan Björklund och hans företrädare Beatrice Ask och Göran Persson har inte mycket att glädjas åt i utredningen om skolans kommunalisering, skriver Expressen i en ledare.

Efter Pisa-rapporten och Lewins utredning om skolans kommunalisering måste skolpolitikerna skifta fokus och sätta elevens perspektiv i centrum, skriver Gunnar Iselau, före detta undervisningsråd vid Skolverket.

Leif Lewins utredning är förvånansvärt tunn för att vara gjord av en professor. Lewins A-kursstudenter i statskunskap vet att man inte ska blanda in partipolitiska åsikter, som Lewins försvar av Björklund, i en uppsats och än mindre i en statlig utredning. Det skriver Robert Sundberg på ledarplats.

Förstatligande eller inte. Den viktigaste politiska lärdomen måste bli att man till varje pris undviker att hoppa i galen tunna igen utan att man ser till att de reformer som görs är välgrundade och har verklighetsförankring. Det är viktigt att kursen läggs om men ännu viktigare att skolsystemet inte råkar ut för ett nytt haveri.,…

Kommunaliseringen av skolan var fel, men det finns inte någon quick fix för skolan. Men påminnelsen om lärarens obestridligt centrala betydelse för en bra skola är mycket värdefull, skriver Maria Ludvigsson i en ledare.

På måndagsförmiddagen presenterade regeringens utredare Leif Lewin sin utredning kring effekterna av den kommunalisering av den svenska skolan som genomfördes under 1990-talets första år. En utredning som från lärarhåll kommer att tas emot med varm famn, trots att den inte på något sätt ger svar på skolans stora framtidsfrågor. Det skriver Bengt-Urban Fransson.

Utkrävande av ansvar sker som bekant genom val i en demokrati. Det finns således ingen tribunal för svensk skolpolitik. Men det råder ingen tvekan om att vi i utredaren Leif Lewin har en åklagare som för allmänhetens talan. Det skriver Marcus Svensson på ledarplats.  

Det avgörande är inte skolans huvudmannaskap i sig, utan den inställning till skolan som råder i samhället. I Finland har det länge rått konsensus mellan de politiska partierna om att en väl fungerande kunskapsinriktad skola är ett övergripande nationellt intresse. Läraryrket är ett statusyrke. Det skriver UNT på ledarplats.

Det finns inte bara en förklaring till att svenska elevers resultat sjunker. Leif Lewins utredning visar tvärtom att olika förändringar tillsammans försvagat läraryrket och gjort skolans uppgift otydlig, skriver Johannes Åman i en ledare.

Staten ska bestämma mer över resurserna i skolan.Det tycker en bred majoritet av riksdagspartierna, visar Sydsvenskans rundringning.Hur det ska gå till finns det delade meningar om.