Svenska skolelever ska röra sig mer så att skolresultaten blir bättre. Det hoppas utbildningsminister Gustav Fridolin (MP), som på söndagen föreslog en skärpning av regleringen om daglig fysisk aktivitet i skolan.

Skolelever sitter stilla alldeles för mycket, tycker Miljöpartiet. Därför föreslår de gröna nu en lagskärpning som ska ge unga rörelse i skolan varje dag.

Skolämnet Idrott och hälsa bör göras om i grunden och byta namn till Hälsomotion, skriver idrottsforskaren Hans-Erik Olsson på DN.Åsikt.

Hur blir man piggare i klassrummet? I Malung-Sälens gymnasieskola har man hittat receptet för effektivare lärare och elever. Här börjar man alla skoldagar med morgongymnastik.

Gymnasieskolan i Malung har börjat med en slags supergympa innan skolstart på morgonen. Elever och lärare pressar sig till det yttersta och tar ut sig helt med olika aktiviteter - allt för att skolarbetet ska gå lättare efteråt.

Fysisk aktivitet får många positiva effekter på hjärnan. Vill vi förbättra barnen skolresultat behövs mer idrott på schemat. Förläng skolterminen eller skolveckan och se till att alla barn får möjlighet att röra sig mer, skriver Björn Hällgren, legitimerad fysioterapeut, före detta gymnasielärare i idrott och hälsa.

S:t Eskils gymnasium i Eskilstuna ska bygga ett könsneutralt omklädningsrum. Ett beslut som är minst sagt efterlängtat för eleven Mary-Jane Nehme.

I Eskilstuna ska det byggas ett könsneutralt omklädningsrum på S:t Eskils gymnasium - det här för att bland annat transpersoner ska känna sig bekväma med att byta om inför gymnastiklektionerna, något som tidigare varit problematiskt.

Härnösands gymnasium vill lyfta gruppen elever som inte idrottar i förening. "Jättekul, jag orkar mer och känner att jag klarar skolarbetet mycket bättre", säger Zeinab Husein i årskurs 2.

På Taserudsgymnasiet i Arvika har man infört pulspass tre gånger i veckan.

En ny undersökning visar många elevers aktivitetsnivå inte är tillräckligt hög under idrottslektionerna. Men Daniel Gomejzon, lärare i idrott och hälsa, menar att det inte längre är ämnets syfte.

Bara en fjärdedel av lektionstiden i ämnet idrott och hälsa innebär att eleverna anstränger sig åtminstone på en måttlig fysisk nivå.