Staten bör bära kostnaden för anpassningar i skolan på samma sätt som för LSS. Det skulle lösa problemen och göra skolan reellt inkluderande, enligt föräldranätverket Barn i behov.

Vänta inte på diagnos! Skollagen säger att vi ska pröva anpassningar utifrån elevens svårigheter i skolan, inte utifrån vad BUP säger. ­Skolpsykolog Martin Johansson vill få upp tempot i EHT-arbetet.

Inkluderingskritiker ignorerar ofta merparten av forskningen och cherrypickar en bråkdel, enligt specialpedagogen Jens Jörnborn – som erbjuder alla debattlystna en läslista över studier att pricka av.

Att vilja men inte kunna. Ska man verkligen ­behöva ha det som dominerande yrkeskänsla? ­Gymnasieläraren Linda Bönström vill ha mycket mer hjälp av många fler specialpedagoger.

Lidt over halvdelen af eleverne i en ny undersøgelse oplever, at der er elever i klassen, som skaber dårlig stemning for de andre. En tredjedel af eleverne mener, at de elever, der skaber støj og uro i klassen, ikke bør være i klassen.

Inkluderingskritiker ignorerar ofta merparten av forskningen och cherrypickar en bråkdel, enligt specialpedagogen Jens Jörnborn – som ger Isak Skogstads senaste debattutspel i frågan underkänt.

Skickliga lärare kan göra underverk men, hur skicklig hen än är, går det inte att genomföra en lektion i en klass med ett stort antal elever med särskilda behov. Alla blir lidande under den fina parollen om inkludering, skriver Axel Darvik (L), ordförande för grundskolenämnden.

En giftig cocktail av ideologiska och ekonomiska motiv har drivit ut speciallärare och särskilda undervisningsgrupper från den svenska skolan till förmån för tanken att alla elever ska undervisas i samma grupp, skriver Isak Skogstad (L), i en gästkolumn.

Genom att successivt mota bort valda elever så minskas också toleransnivån för olikheter, skriver specialpedagogen Jessika Linde Brundin.

”Inflation i extra anpassningar” twittrar Tilde ”Lilla T” Jansson. Hon har räknat ut att hennes högstadieklass kommer med en lista över ett sjuttiotal extra anpassningar – varje lektion.

Tanken om att inkludera elever med särskilda behov i den vanliga undervisningen leder i praktiken till exkludering, och drabbar alla elever. Extra lärarresurser behövs och måste få kosta pengar, skriver två lärare och en specialpedagog.

Det finns en mängd exempel där det behöver vändas och vridas på perspektiv och där det är möjligt att kunna säga två saker samtidigt”, skriver Helene Fägerblad på Specialpedagogiska skolmyndigheten.