Inkludering och ökade kunskapskrav ska genomföras samtidigt i skolan. Och där ligger också roten till det kanske största problemet när vi letar efter orsaker till krisen i den svenska skolan, skriver gymnasieläraren AnnKristin Allvin i Uddevalla.

Lagförslaget om att bristande tillgänglighet i alla skolformer ska klassas som en form av diskriminering sänder en viktig signal. Nu måste arbetet för en tillgänglig skola tas på allvar, skriver Greger Bååth, Specialpedagogiska skolmyndigheten, m.fl.

- I grunden handlar det om att fånga elever som behöver extrastöd men som för den sakens skull inte måste vara diagnosticerade. Det kan till exempel röra sig om elever med längre inlärningsperioder, säger yrkesläraren Catarina Bengtsson.

Hur omsätts inkludering i praktisk handling i skolan? Den frågan är i fokus i en ny FoU-rapport från Specialpedagogiska skolmyndigheten.

I boken "Inkludering och måluppfyllelse" tar författarna det pedagogiska utvecklingsarbetet i Essunga kommun som utgångspunkt. Inkludering och måluppfyllelse är inte helt oväntat två centrala begrepp i boken med samma namn.

Europa behöver gemensamma riktlinjer för en inkluderande lärarutbildning. Det slår forskare från 25 länder fast i en gemensam rapport.

Grundtanken med inkludering är att göra undervisningen tillgänglig för flera elever – oavsett förutsättningar och förmågor – i samma klassrum. Det ska vara tillåtet att vara annorlunda i skolan. Och det här är enligt forskning en framgångsfaktor – alla elever vinner på inkludering.

Barn ska ha rätt till undervisning i sin hemskola och undervisningen ska ske efter elevernas behov. Så ser grunddragen ut i barn- och ungdomsförvaltningens plan att skapa En skola för alla.