Ska det tas krafttag med skolan eller inte? Elin Zlatanovski, gymnasielärare och specialpedagog i Växjö, listar fyra punkter som vi inte borde behöva kompromissa med.

Den fåfänga politiska drömmen om att alla elever ska gå i vanlig klass har kostat många allför mycket. Begrav den och gör det fort, skriver Expressen på ledarplats.

Lärarnas brottas med stora klasser och elever med totalt skilda kunskaper – och enda verktyget är anpassningar. "Vi har ett inkluderingshaveri i svensk skola, säger skolministern efter att ha läst Vi Lärares granskning.

Den første undersøgelse i Børne- og Undervisningsministeriets Grundskolepanel giver tal for, hvordan skolerne organiserer arbejdet med inklusion og læreres og pædagogers oplevelse af samarbejdet om opgaven. Ministeren glæder sig over, at pædagogerne spiller en stadig større rolle.

Under en del av hennes lektioner ska nästan hälften av eleverna ha olika anpassningar. "Som lärare känner jag ofta att jag inte kan ge eleverna det som de har rätt till, vilket är mycket stressande", säger läraren Anna Niklasson.

Ungefär var fjärde grundskoleelev i Finland får särskilt eller intensifierat stöd. "Därutöver ges extra stöd i klassrummen, bland annat i samband med att speciallärare samundervisar med klass- eller ämneslärare", säger Heidi Hellstrand, forskare vid Åbo Akademi.

Andelen elever i grundskolan med åtgärdsprogram varierar stort mellan Sveriges kommuner, oavsett om eleverna går i kommunal eller privat skola. Men att en elev har ett åtgärdsprogram är inte samma sak som att eleven också får rätt stöd.

Skolans kompensatoriska uppdrag har kanske aldrig varit så svårt som det är i dag. Det säger Sveriges Lärares samhällspolitiske chef Pontus Bäckström. "Den sammanhållna grundskolan levererar inte det som samhället vill att den ska göra", säger han.

Sverige är ett av de länder i världen som har störst andel elever i samma klassrum, oavsett kunskapsnivå. Samtidigt är det många elever som lämnar grundskolan utan att kunna läsa ordentligt, och inte heller klarar behörigheten för att studera vidare.

Inkludering, en skola för alla, borde vara en självklarhet men har som skolbegrepp i Sverige blivit för abstrakt. Vad menar vi egentligen? Specialpedagogen Niclas Fohlin föreslår en konkret kursändring.

Idag lanserar Prinsparets Stiftelse en ny modul på plattformen Lajka. Modulen vänder sig till skolledare och har framarbetats med stöd av skolledare över hela landet. I modulen har vi, förutom intervjuer med framgångsrika skolledare, även tagit fram framgångsfaktorer att applicera i sin verksamhet för ett bra värdegrundsarbete och inkludering.

För att skolan ska bli en plats för alla elever behöver vi skapa en inkluderande skola som lyssnar på forskningen, skriver debattörer från Hjärnfonden och KIND.