Många elever med behov av särskilt stöd får inte den hjälp de behöver i skolan. Det här har lett till fler anmälningar om bristande tillgänglighet till DO. Sveriges Lärare påpekar att stödet sätts in alltför sent, trots att lärare känner till elevers svårigheter – det här beror på bristande resurser.
Trots att inkludering gäller i de flesta av västvärldens skolsystem, och trots att undervisning alltid anpassas efter elevers stödbehov, har inkludering och anpassningar blivit hatobjekt i sociala medier – och specialpedagoger får klä skott. Men det kanske inte är riktigt på riktigt? skriver Kjell Häglund i en krönika.
Inkluderingstanken ett sänke för svensk skola. Extra anpassningar har blivit en björntjänst för eleverna. Och de som har verkliga behov lämnas efter, skriver Karin Pihl på ledarplats.
Fritidsledarutbildningen på Kristinehamns folkhögskola har specialpedagogisk profil. "Vi har fokus på möjligheter och att hitta det som fungerar med ett tydligt främjande och förebyggande synsätt", säger läraren Öyvind Alster.
I et samråd om inklusion var børne- og undervisningsminister Mattias Tesfaye ikke meget for at give flere penge til skolerne lige nu og her. Men han medgav, at Folketinget bør sikre et ”bundniveau” for skolerne. Derfor kalder De Radikales undervisningsordfører nu finansministeren i samråd.
Da lærer Michael Robsøe fik øje på, hvordan skolen er med til at forstærke kønsstereotyper, så han det pludselig overalt. Nu har han og to kolleger været på mangfoldighedskursus for at blive skarpere på, hvordan lærere skaber et mere inkluderende miljø.
En god lærer får eleverne til at føle sig velkomne i skolen. Derfor giver det god mening at tale om 'pædagogisk værtskab', mener psykolog og konsulent Rasmus Alenkær. Og nej, det handler ikke om at gøre elever til 'kunder i butikken'. For eleverne er medværter.
Hur kan vi skapa en undervisning i skolan som inkluderar och maximerar samtliga elevers lärande? I det här avsnittet av Podagog Malmö träffar vi Linn Hörnfalk , förstelärare på Mellanhedsskolan och vinnare av Malmö pedagogpris. (webb-radio)
Den romska minoriteten har fördrivits, tvångssteriliserats och förbjudits att invandra. För att betala sin skuld lanserade Sverige en strategi. Ett drygt decennium och åtskilliga miljoner senare vet ingen vilken nytta den gör.
Utbildning skulle minska utanförskapet men miljonsatsningarna kan inte utvärderas. Elva år efter lanseringen av den statliga jättesatsningen på romsk inkludering vet ansvariga myndigheter inte hur det har gått – och forskare varnar för att romska barn fortfarande halkar efter i skolan.
Skolminister Lotta Edholm (L) säger att systemet där alla barn ska gå i samma klass inte fungerar. Nu lovar hon mer pengar till mindre undervisningsgrupper och speciallärare för att barn med npf (neuropsykiatriska funktionsnedsättningar) ska få den hjälp de behöver.