En ny granskning från Skolinspektionen visar att skolor lägger stort fokus på elever som riskerar att inte nå målen, men missar de elever som ligger långt fram. Undervisningen bör i högre grad anpassas till dessa, menar Ulrika Rosengren, utredare på Skolinspektionen.
Skolinspektionen har genomfört en kvalitetsgranskning av 29 grundskolors arbete med att säkerställa att de elever som ligger långt fram i sin kunskapsutveckling, med fokus på elever i årskurs 4, ska behålla sitt intresse för skolarbetet och ges möjlighet att nå längre.
I mars 2022 började Skolinspektionen regelbundet kvalitetsgranska särskolan. På gymnasiesärskolan Fyrisskolan GS har vårt besök bidragit till ett mer systematiskt utvecklingsarbete. Rektor Ola Rick är positiv till granskningen.
Tre av fyra skolhuvudmän gör inte tillräckligt för att stötta de elever som har sämre sociala förutsättningar. Hos var fjärde skolhuvudman är insatserna mot segregation långt ifrån tillräckliga, enligt en rapport till regeringen.
Tre av fyra granskade skolhuvudmän behöver utveckla sitt arbete för att motverka skolsegregationen i Sverige. Det visar en ny rapport från Skolinspektionen.
Skolinspektionen har under 2022 arbetat med att sammanställa erfarenheter av hur huvudmännen arbetar med att minska och motverka segregationens negativa konsekvenser. Inventeringen tar sin utgångspunkt i iakttagelser från vår tillsyn, kvalitetsgranskning och svar på Skolenkäten. (pdf)
Skolinspektionen har under 2022 arbetat med att sammanställa erfarenheter av hur huvudmännen arbetar med att minska och motverka segregationens negativa konsekvenser. Inventeringen tar sin utgångspunkt i iakttagelser från vår tillsyn, kvalitetsgranskning och svar på Skolenkäten.
Engelska skolan ansökte om att få öppna fyra nya skolor i Göteborg, Norrtälje, Huddinge och Upplands Bro. Men Skolinspektionen sade nej till samtliga i årets ansökningsomgång. Nu går förvaltningsrätten på samma linje – koncernen måste lämna tydligare elevprognoser.
I Skolinspektionens granskning av Sveriges Waldorfskolor får tre skolor i Järna olika former av kritik. Det handlar bland annat om brister i hantering av kränkande behandling, att elever får för lite undervisningstid och att de inte får ta del av digitala hjälpmedel och teknik i undervisningen.
Forskning, Pisaundersökningen och Skolinspektionen visar på att många elever inte läser någonting alls om de inte tvingas till det, och att skolan är för dålig på att motverka den trenden. Läraren och författaren Karin Herlitz menar att det krävs konkreta förändringar av huvudmännens prioriteringar, och av lärares förutsättningar.
Sämre läsundervisning = sämre läsning. Det menar Skolinspektionen som ger bakläxa till svensklärare på 20 av de 25 skolor som ingår i myndighetens granskning av det läsfrämjande arbetet.