Det är orimligt att vi har en Skolinspektion som ger föreläggande om vite när skolan saknar grundläggande förutsättningar för sitt uppdrag, skriver rektor Linnea Lindwuist och läraren Fredrik Lundin.

Årsrapporten tar upp Skolinspektionens erfarenheter under 2019 av arbetet med tillsyn och kvalitetsgranskning. Bilden av svensk skola utifrån våra granskningsresultat är varierad. De skolor vi granskat bedöms ha allt från utmärkt kvalitet till allvarliga och oroväckande brister.

Skolinspektionen har beslutat att förändra prioriteringarna i sitt inspektionsarbete. Från och med idag, tisdagen den 17 mars, kommer vi avvakta med att genomföra inspektionsbesök i skolorna. Detta gäller redan i Stockholmsregionen men från och med nu även i övriga landet.

För första gången sedan Skolinspektionen skapades har antalet anmälningar till myndigheten och BEO minskat. Samtidigt är det fler som anmäler saker som rör skolplikt och rätt till utbildning, visar statistik från förra året.

Det kan bli dyrt att kritiseras av Skolinspektionen. I fjol riktade myndigheten viteshot mot olika skolägare på som mest sju miljoner kronor. Men hoten får ofta saker att hända.

Under 2019 inkom det 4 623 anmälningar till Skolinspektionen och Barn- och elevombudet (BEO). Det är en minskning med 9 procent jämfört med 2018. Det är första gången sedan Skolinspektionen bildades som antalet inkomna anmälningar minskade.

Här har vi samlat Skolinspektionens statistik över beslut om vitesförelägganden redovisade per huvudman, kommun, skolenhet, län och år. Vitesbesluten är alltid riktade mot huvudmannen men kan gälla brister hos specifika skolenheter.

För första gången har antalet anmälningar till Skolinspektionen minskat. Fjolårets minskning är så pass stor som nio procent jämfört med 2018.Kanske beror nedgången på att kommuner och friskolor får fler klagomål direkt till sig.

Den växande skolmarknaden utsätts för många inspektioner, men systematisk återkoppling till huvudmännen saknas. Därför har regeringen nu beslutat om ett nytt uppdrag för våra skolmyndigheter – ett stort steg mot ökad kunskap och likvärdighet i skolan, skriver Anna Ekström (S).

En fjärdedel av landets femteklassare saknar studiero i skolan, och mer än hälften uppger att andra elever stör ordningen i klassrummet. "Vuxna skulle inte acceptera en sådan arbetsmiljö som vi möter ute i skolorna", säger Jesper Antelius, enhetschef på Skolinspektionens analysavdelning.

I flera elevundersökningar som Skolinspektionen gjort de senaste åren vittnar drygt var fjärde femteklassare om att de saknar studiero i skolan. Mer än hälften uppger att andra elever stör ordningen i klassrummet.

Gällkvistskolan har kommit i mål med ett grundligt arbete som gjorts för att öka tryggheten och förbättra studieron på skolan och Skolinspektionen är nöjd med resultatet.