Läraren Martin Flodkvist tror inte att man kan lära ut källkritik på det sätt som läroplan och läromedel föreslår. "För mig handlar källkritik om gedigna kunskaper så man ser igenom lögner och propaganda", säger han.
Politisering, digitalt brus och postmodern kunskapssyn pressar i dag skolans källkritiksundervisning. Det menar forskaren och samhällsdebattören Anna-Karin Wyndhamn.
Barn och unga, som i hög grad får sina nyheter via videobaserade plattformar, är särskilt utsatta. Därför lyfter rapporten behovet av att stärka bildämnet i skolan, integrera bildkunnighet i fler ämnen och ta tillvara den omfattande kompetens som finns inom bildkonst- och filmområdet. (pdf)
Sverige behöver bli bättre på att avslöja desinformation som sprids med manipulerade bilder och filmer. En väg är att stärka bildämnet i skolan. "Med tanke på allt bildflöde vi utsätts för så är vi på ett vis bildanalfabeter", säger Magdalena Malm, på Bildkonst Sverige som har gett ut en ny rapport om bildkunnighet.
Med AI kan vem som helst pumpa ut verklighetstroget material på sociala medier. Samtidigt har användare blivit mer anonyma och algoritmerna mer svårtolkade. – Vår förståelse av vad som är sant och inte suddas ut, säger Moa Eriksson Krutrök vid Umeå universitet.
Forskere mener at konspirasjonstenkning utfordrer lærere og elever i klasserommene. "Vi må hjelpe elevene å utforske konspirasjonene. Ydmyker vi dem, skyver vi dem bare lenger bort", sier lærer Anne Liv Vastveit.
I en ny antologi har forskare på Forum för levande historia undersökt hur konspirationsteorier påverkar samhället och skolans värld. Hör Andreas Önnerfors, projektledare vid Medieinstitutet Fojo på Linnéuniversitetet, professor i idéhistoria och en av författarna till antologin. (webbradio)