De flesta lärare som inte fick 5 000 kronor mer i månadslön är nog missnöjda med förstelärar­reformen.

Med flera tusen kronor extra i månaden skulle försteläraren hjälpa till att utveckla verksamheten och kollegorna. Tio år har gått. Och satsningen på ett mer hierarkiskt system klassas nu som en succé.

Nyligen avslöjades en upprörande dataläcka som visade hur elevernas utvärderingar användes för att påverka tilldelningen av förstelärartjänster. Syftet med karriärreformen var att belöna skickliga lärare, höja läraryrkets status och förbättra skolans kvalitet. Men har det verkligen blivit så? skriver läraren Rickard Öhman.

Förstelärare leder till skolor med fler behöriga och erfarna lärare, lägre omsättning av lärare och sannolikt bättre elevresultat, enligt en ny rapport. Men effekten varierar beroende på hur tjänsten tillsatts och definierats, menar Johanna Jaara Åstrand, Sveriges Lärare.

Fler lärare stannar dessutom kvar på de skolor som nappat på reformen, visar en ny studie. "Satsningen på förstelärare har gjort skolorna mer attraktiva", säger forskaren Lena Hensvik.

Samtidigt som regeringen och kommunerna beskyller varandra för skolans ekonomiska kris har två miljarder öronmärkta för lärarlöner inte kommit till användning. "Det här är en av anledningarna till att vi vill se ett annat system. Pengar kommer inte till användning", säger Johanna Jaara Åstrand, Sveriges Lärare.

Över två miljarder kronor. Så mycket har frusit inne i pengar avsatta för karriärlärarlöner de senaste tio åren. Det visar Vi Lärares granskning av förstelärare – den omstridda tjänsten som skapat debatt och splittring mellan kollegor från dag ett.

Man kan inte bygga ett ståtligt slott på ett fundament av glas. Lika lite kan man locka med karriärstegar i en skola som krackelerar i grunden, skriver Maria Wiman, högstadielärare.

En nationell struktur för kompetensutveckling. En karriärtrappa, där legitimerade lärare kan ansöka om olika meriteringsnivåer. "Det ska finnas minst två nivåer. Men kanske fler," säger skolminister Lotta Edholm.

Regeringen föreslår ett så kallat professionsprogram för rektorer, lärare och förskollärare som föreslås träda i kraft 2025. Det handlar dels om att på nationell nivå besluta om en struktur för kompetensutveckling, dels en tydlig karriärväg genom ett så kallat meriteringssystem.  

En nationell struktur för kompetensutveckling. En karriärtrappa, där legitimerade lärare kan ansöka om olika meriteringsnivåer. "Det ska finnas minst två nivåer. Men kanske fler," säger skolminister Lotta Edholm.

Skolminister Lotta Edholm presenterade regeringens planer på karriärtjänster för lärare.