Höstterminen 2017 fanns det drygt 15 000 förste­lärare i landet. Men många kommuner har inte utsett en enda specialpedagog eller special­lärare till förstelärare.

Så har Björn Åstrands utredning ”Med undervisningsskicklighet i centrum – ett ramverk för lärares och rektorers professionella utveckling” presenterats. De flesta av de 700 sidorna handlar om att etablera ett statligt program för lärare och skolledares professionsutveckling. Det finns många goda tankar i detta. Dock ser vi ett antal svårigheter med förslaget.

Detta PM redovisar uppgifter för karriärtjänstreformen bidragsåret 2017. (pdf)

För första gången har en majoritet av förstelärarna tillsvidareanställning som förstelärare. Antalet tillsvidareanställda har ökat från drygt 5 500 våren 2016 till nästan 8300 hösten 2017. Det visar en ny rapport om karriärtjänster från Skolverket.

Skrivelsen innehåller regeringens bedömningar med anledning av Riksrevisionens granskningsrapport Karriärstegsreformen och Lärarlönelyftet – högre lön men sämre sammanhållning (RiR 2017:18). (pdf)

Förstelärarreformen och det så kallade Lärarlönelyftet splittrar lärarkåren på längden och tvären. Bakom en slöja av administrativa förändringar har det skett en ideologisk revolution skriver Peter Erlandson, docent i pedagogik och Mikael R Karlsson, doktorand i pedagogiskt arbete.

Satsningar på skolan är bra, men de måste göras i enlighet med normala arbetsmarknadsregler. Här ingår satsningar på både karriärvägar, fortbildning och nya hjälpmedel. Inlägget Karriärväg för lärare kan vara bra – om det görs rätt dök först upp på DN.Åsikt.

I en studie om större svenska skolförändringar uppvisas stark kritik mot förstelärarreformen. "De tycker framförallt att systemet är orättvist och de vantrivs med det individuella och konkurrensfixerade systemet", säger Mikael R Karlsson.

Systemet med förstelärare har skapat en mer hierarkisk lärarkår. Förstelärarna ses som skolledningens förlängda arm. Men lärarkåren har också hittat sätt att bjuda motstånd. Det visar en studie vid Göteborgs universitet.

Lärarprofessionen har stärkts av karriärlärarreformen. Det menar Johan Alvehus som i ett forskningsprojekt följt upp vilka effekter reformen haft. "Lärarprofessionen har fått större makt över frågor som rör det egna arbetet," säger han.

Förstelärarreformen har stärkt lärarprofessionen och förstelärarnas makt över den pedagogiska utvecklingen i skolorna. Den slutsatsen drar tre forskare i en ny studie. "Jag köper att det inte har upplevts så, men det är inte samma sak som att det inte har blivit så", säger forskaren Johan Alvehus.

Den starka kritiken av förstelärarreformen förbiser på ett antal punkter centrala och goda idéer i reformen. I vår omfattande kvalitativa studie ser vi att lärarkåren med ­reformen stärkts som profession. Men det finns också områden som måste utvecklas, skriver forskarna Johan Alvehus och Gustaf Kastberg.