När gängen rekryterar allt yngre personer för att utföra grova våldsuppdrag tränger kriminaliteten in i skolans värld. Det finns elever i svenska skolor med ett våldskapital som skrämmer skolpersonalen till tystnad.

För unga personer som är indragna i gängens värld har skolvalet blivit en fråga om makt, och deras egen säkerhet. Personal på skolor där gängkriminaliteten tagit sig in vittnar för Uppdrag granskning om hur äldre kriminella bestämmer vilka skolor elever ska gå i – för att deras nätverk ska behålla kontroll över området.

SKR välkomnar utredningsförslagen som innebär att skola, socialtjänst och polis får utökade möjligheter att dela information mellan sig.

Att elever jobbar för kriminella gäng på skoltid är något som personal på flera skolor i Norrköping oroar sig för. I en enkätundersökning som P4 Östergötland har genomfört med alla rektorer för årskurserna 4 till 9 i Norrköping uppger en handfull att de känner oro för gängkriminalitet bland deras elever.

Regeringen skjuter till 100 miljoner i vårändringsbudgeten, i placeringsstöd till landets kommuner. Ytterligare 200 miljoner ska gå till fler platser på Sis-hem. Det hela är en del i arbetet mot rekrytering av unga till organiserad brottslighet, meddelar Tidöpartierna på en pressträff.

Projektet Neighbourhood hjälper gymnasiekillar i Borås att undvika kriminalitet genom läxhjälp. Genom att tjäna poäng i deras eget system och få bonus är målet att stärka skolresultat och möjlighet att få jobb

Rapporten bygger på djupintervjuer med 88 frihetsberövade barn och unga samt en enkät med erfarenheter från 543 frihetsberövade barn och unga. Rapporten ger en unik inblick i deras uppväxtvillkor, erfarenheter av frihetsberövandet och deras tankar om framtiden. (pdf)

En utredare är tillsatt av regeringen för att presentera lagförslag som ska möjliggöra för Kriminalvården att bedriva skolverksamhet för barn som sitter i fängelse. Men direktiven får kritik från Fredrik Malmberg vid Institutet för mänskliga rättigheter.

Rekordmånga barn, som begått brott, sitter inlåsta i Sverige. De är placerade på Sis-hem eller i häkten. Ett fåtal avtjänar sina straff i fängelse. "Vi ser att det är en fragmenterad skolgång, de har inte tillgång till hälso- och sjukvård och de får inte bearbeta vad de har gjort," säger Juno Blom, Barnombudsman.

Antalet barn som häktas har ökat de senaste åren och det är en utveckling som oroat flera barnrättsorganisationer. En av få som faktiskt fått komma dessa, annars ganska isolerade, barn nära är Eva-Mi Gullbrandsson från Fryshuset. "Jag trodde nog att det skulle vara svårare än vad det är att träffa häktade barn, men det är…

För att skapa bättre förutsättningar för barn som frihetsberövas håller Skolverket nu på med en kartläggning över hur skolgången fungerar. Till hjälp har de tagit Södertälje kommun som har erfarenhet av häktade elever.