Säga vad man vill om skolminister Jan Björklund, men det går inte att förneka att han är flitig. Nu skall också ordningen och redan i skolan utredas, har han just kommit fram till. Det skriver Bo Persson på ledarplats.

Så har det kom­mit yt­ter­li­ga­re en Pisa-stu­die som jäm­för svens­ka ele­vers re­sul­tat med and­ra län­ders. Ännu en gång lyfts frå­gan om att lä­rar­kå­rens kom­pe­tens mås­te hö­jas. Ännu en gång lyfts frå­gan om att klas­ser­na är för sto­ra och så vi­da­re. Ska jag själv bi­dra med nå­gon te­o­ri finns det tec­ken på att så kal­lad cur­ling­upp­fost­ran…

Svenska skolelever är dåliga på problemlösning. Det visar en del av Pisa-undersökningen och i Norrköping är man inte förvånad.

Det är dags att de svenska politikerna slutar behandla skolan som en utspelsgenerator. Vi behöver inte fler statliga utredningar om tidigare betyg eller ordning och reda som ändå bara är beställningsverk från regeringen. Vi behöver en kriskommission, skriver Fredrik Jansson på ledarplats.

Kunskap kan inte kommenderas fram. Efter dagens Pisa-chock måste även Jan Björklund inse att svenska skolelever behöver mer tid för lärande. Att de behöver mer och bättre undervisning. Det skriver Eva Franchell.  

Inte heller problemlösning är svenska elever bra på, visar senaste Pisa-resultaten.”Dystert”, säger skolforskaren Magnus Oskarsson, som menar att resultatet hänger ihop med att svenska elever presterar lågt också i traditionella kunskapsmätningar och läsförståelse.

Övergripande resultat i PISA:s tester av digital problemlösningsförmåga hos 15-åringar. OECD-ländernas medelvärde är 500 poäng.

Både FP och S skyller Pisa-fiaskot på respektive partis tid vid makten. – Det är Jan Björklund som är utbildningsminister och det är han som också måste stå till svars för de här misslyckandena, säger Ibrahim Baylan (S). – Det här var den sista årskullen i Sverige som gick ur den gamla skolan, säger Jan…

Utbildningsminister Jan Björklund slår fast att även de usla resultaten i nya Pisa-studien om elevers problemlösningsförmåga beror på den tidigare ”flumskolan”. – Vi behöver förbättra lärares förutsättningar till exempel genom fortbildning, mer tid till undervisning, minskad administration och byråkrati. Jag menar också att vi behöver återförstatliga skolan, säger han till Skolvärlden.

Så försvann vårt sista halmstrå. Inte nog med att vi är dåliga på matte och läsning, vi är inte ens kreativa och digitala längre. Det skriver Maria Sundén Jelmini.

Det krävs bättre lärarutbildning, högre löner och en starkare yrkesroll. Det är viktigare än slentriankravet "mer resurser till skolan", skriver DN i sin huvudledare.

Tisdagen blev det hårda uppvaknandets dag för dem som tänkt att svenska skolbarn må vara dåliga på trist strunt som multiplikationstabellen och Hallands floder - men de kommer att klara sig bra ändå, för de är ju så kreativa! Fel, fel, fel.