Att det finns en god ordning och studiero i skolan är en grundläggande förutsättning för att undervisningen ska fungera bra. Pisa-undersökningen visar att det är vanligare med sen ankomst och att klassrumsklimatet i svenska skolor är sämre än i många andra länder. Det är oacceptabelt, replikerar Kjell Hedwall, avdelningschef Skolverket.

Vilka frågor väcker PISA-resultaten? Var borde vi lägga vårt fokus nu för att förbättra och förändra? Det frågar sig Anna kaya i ett blogginlägg.

När den första chocken lagt sig samlade Stockholms universitet experter på Pisa-undersökningen för att försöka ta reda på vad resultaten egentligen säger och vilka orsaker som ligger bakom siffrorna.

Svenska elevers ras i kunskapsmätningen Pisa blev en kalldusch. Utbildningsutskottet har nu beslutat att kalla till en hearing i riksdagen med forskare och skolmyndigheter.

Svenska elever sjönk som stenar i Pisa-undersökningen, ändå blir de allt bättre i de nationella proven i samma ämnen. Det skriver Per-Arne Andersson, SKL, i Dagens Industri.

De dåliga svenska resultaten i Pisaundersökningen var en besvikelse. Samtidigt är resultaten i de nationella proven bättre nu än för tio år sedan. Diskrepansen är problematisk, skriver Per-Arne Andersson, SKL.

Överallt i skolvärlden diskuteras det nu varför Sverige, efter att ha sjunkit under lång tid, nu gjort en djupdykning när det gäller kunskaper i nionde klass. Varför sjunker vi nu? Kanske kan vi förstå situationen med hjälp av psykologen Laurence Steinbergs bok "Beyond theClassroom, skriver Inger Enkvist, professor Lunds universitet.

Min tolkning är att man ska ge skolor arbetsro efter alla år av total förändring och nya krav och diktat. Skolorna borde få förtroendet att bygga upp undervisningen utifrån lokala förutsättningar, sedan gör fritt skolval att de goda exemplen sprids och de dåliga skolorna läggs ner, skriver Johan Norberg.

Den senaste Pisaundersökningen är en tung läsning för den svenska skolvärlden. Men även Finland backar. Från att ha varit näst bäst i världen i matematik hamnar de finländska eleverna nu på tolfte plats.

Varför tillmäts Pisa större betydelse än grundskolans årliga totalresultat? Det frågar sig Dagens Samhälles chefredaktör Mats Edman i sin krönika.

Ilskan över utbildningsministerns enkla lösning på kunskapsraset - att låsa klassrumsdörren - är intensiv och utbredd på Twitter.

I Sverige delas världens mest prestigefyllda priser ut – i litteratur, naturvetenskap och ekonomi. Men när elevernas kunskaper i läsning, naturvetenskap och matematik nu rasar, hur påverkar det på sikt Nobelprisets prestige?