Jan Björklund har hävdat att alternativet till den förändring av skolan som han försöker genomföra är en återgång till den skola utan ordentliga kontroller och kunskapskrav som så många vuxit upp med. Men nu talar ju alla om kunskap. Även om Björklund attackeras så har han vunnit i sak, skriver Håkan Holmberg.

Skolkrisen är inte bara ett svenskt fenomen, även om den är särskilt allvarlig här. Europa och USA tävlar om dalande resultat medan Asien drar ifrån. Det skriver Peter Wolodarski på ledarplats.

De svenska elevernas svaga resultat i Pisa-mätningarna har uppmärksammats inte bara i Sverige utan även i många internationella medier.

Det har varit några riktigt tunga dagar för Skolverkets generaldirektör Anna Ekström. Förra veckan kom Pisa-undersökningen som visar ett uselt resultat för svenska elever.

Enligt de senaste nationella proven är NO och matematik svenska niondeklassares sämsta ämnen. Just dessa är två av de tre kunskapsområden som testas av Pisa.

Vi måste hålla fast vid högre kunskapskrav och högre kunskapsambitioner; mer lärarstöd och mindre eget arbete för eleverna. PISA-studien är inte en utvärdering av den nya skolpolitiken, utan spiken i kistan för den gamla. Det skriver Emma Carlsson Löfdahl (FP), riksdagsledamot från Jönköpings län, i en debattartikel.

Elevernas resultat fortsätter att sjunka i Pisa och ett stort ansvar vilar på kommunerna som huvudmän för skolan. "Vi är tydliga med att alla kan förbättra sina skolresultat. Det gäller bara att sätta igång ett hårt arbete och bestämma sig så klarar man det", säger Per-Arne Andersson på SKL.

Det största problemet med svensk skola och det är elevernas inställning till skolan. Om föräldrarna skulle tala väl om skolan och hjälpa sina barn genom att ställa krav på dem och ha insyn i skolans verksamhet skulle fler nå målen, skriver läraren David Johansson.

Pisa-rankingen har gett alla förväntade reaktioner. Regeringen pekar på Socialdemokraterna, S på regeringen och fackförbunden på det fria skolvalet eller på kommunaliseringen. Men ingen vågar ta i den riktigt heta frågan: Vad vi ska göra med de allra sämsta skolorna?

Närmare 20 procent av eleverna att situationen i klassrummet är stökig och otrygg. Dessutom är skolk och ogiltig frånvaro vanligare i Sverige än i andra jämförbara länder. Detta är djupt oroande, skriver Sara Skyttedal, Kristdemokratiska Ungdomsförbundet.

Vem kan lära eleverna att själva poängen med skolan är att få lära sig? Regeringen? Oppositionen? Lärarna? Föräldrarna? Kommunerna? Alla ovan nämnda. Väcks glöden kommer betygen av sig själva, skriver Carina Bergfeldt i en krönika.

- Jag tror att det inneburit ett jättetapp för lärarnas status att vi har förvandlats till skrivbordsbundna arbetare istället för att vara professionella, fria yrkesutövare. Det säger läraren Ylva Petterson.