Svenska skolan präglas av otydlighet och prioriteringar som har väldigt lite med kunskapsutveckling att göra. Ofta tvingas den vara mer inriktad på att jaga kunder, än på vad eleverna faktiskt lär sig. Ur det perspektivet är Pisaresultatet ingen chock, skriver Anders Blomdahl, gymnasielärare, lärarfortbildare och läromedelsförfattare.  

Jakten på rankningplatser i Pisaundersökningen riskerar att utarma nationella utbildningssystem. Det menar ett 80-tal akademiker från hela världen, som vänder sig mot ökad testhets och för snabba slutsatser av testresultat. Nu vill de att nästa Pisaomgång ställs in.

120 akademiker från tolv länder skriver i The Guardian att Pisa-proven skadar skolans verksamhet och att nästa upplaga av proven bör ställas in. Texten är ett öppet brev till Andreas Schleicher på OECD.

Över 80 akademiker från ett flertal länder har skrivit ett protestbrev till Andreas Schleicher, ansvarig för Pisa på OECD. I brevet uttrycker de sin oro över att testen är missvisande och kan vara direkt skadliga för eleverna.

Hur man än tolkar Pisa-undersökningen så är svenska elevers resultat i bland annat matte och läsning mycket sämre än de var 2009.

Ett resultat från Pisamätningarna som inte har fått den uppmärksamhet det förtjänar är att svenska matematikelever är intresserade, motiverade, har hög självuppfattning och höga ambitioner. Det skriver Daniel Braw på ledarplats.  

Socialantropolog Kristofer Jönsson lägger hela skulden på våra skolelevers svaga resultat i de nu aktuella Pisa- undersökningarna på de så kallade curlingföräldrarna. För min del anser jag, att det finns ytterligare orsaker till dessa misslyckanden. Det skriver Sven-Erik Håkansson (C) i en replik.  

Frågan är vilket resultat man skulle få om man drog roten ur antalet rapporter om katastroftillståndet i den svenska skolan. Det skriver Marcus Svensson på ledarplats.

De elever som presterat bäst i Pisa-undersökningarna de senaste tio åren började i skolan då lärarna var som mest utbildade. Därefter har Pisa-resultaten följt det dalande antalet högskoleutbildade lärare i skolan, visar Metros kartläggning.

Skolan är i fokus och har blivit en het valfråga. Och Pisa-undersökningarna har eldat på. Nu landar Borås Tidning skoldebatten på Tranängsskolan.  

Lärarna måste ägna alltför mycket tid till att mäta kun­skaper i stället för att undervisa, skriver en lärarutbildare.

I en tid när utvecklingen rusar i okontrollerbar fart mot en osäker framtid så överger världens skolpolitiker den tes som säger att elever inte ska lära för skolan utan för livet. Men standardtester, som Pisa, visar bara en sak, skriver författaren och debattören Per Åhlström i Dagens Samhälle.