Fjärdeklassarnas läsförmåga har försämrats, men deras kunskaper i naturvetenskap har förbättrats. I dag presenteras resultaten från Pirls och Timss, två stora internationella mätningar i läsförmåga respektive kunskaper i matematik och naturvetenskap.

För stora elevgrupper och för få lärarledda timmar per elev. Det ser Lärarnas Riksförbund som möjliga förklaringar till att svenska elever presterar sämre i flera skolämnen.

På tisdagen presenterade TIMSS och PIRLS sin rapport om skolresultaten internationellt. Rapporterna visar trender över tid och syftet är att att enskilda länder ska kunna få en bild av hur det egna utbildningssystemet utvecklas.

Svenska fjärdeklassares läsförmåga har försämrats men deras kunskaper i naturvetenskap har förbättrats. Bland åttondeklassarna har resultaten i matematik försämras ytterligare. I dag presenterade Skolverket resultatet av två internationella kunskapsmätningar.

Svenska fjärdeklassares läsförmåga har försämrats och bland åttondeklassare har resultaten i matematik blivit sämre. Det visar två internationella kunskapsmätningar som presenteras i dag.

Landskrona och Helsingborg har inom ramen för samarbetet Part/Utsikter utvecklat en elevutvärderingsmodell. Från och med den 1 januari är Henrik Dalin anställd för detta uppdrag. Han är under ett år tjänstledig från IBM Sverige för att arbeta som projektledare för digitaliseringen av elevutvärderingsmodellen.

Landskrona och Helsingborg har inom ramen för samarbetet Part/Utsikter utvecklat en elevutvärderingsmodell. Detta är ett analysverktyg som följer elevernas resultatutveckling och ger skolan ett underlag för analys och förändrade metoder. Allt i syfte att alla elever skall nå målen. Nu har SKL (Sveriges Kommuner och Landsting) beslutat att stödja det fortsatta arbetet med modellen.

Knivsta kommun har kommit med i matematiksatsningen Pisa 2015. Målet är att halvera det antal grundskoleelever som i dag når lägsta betyget i matematik och att öka den andel som når högsta betyg.

Att vara begåvad är inte så viktigt som många tror. Istället är det den egna motivationen kombinerat med höga förväntningar och stöd från skolan, som är avgörande för att lyckas i skolan.

Medfödd begåvning är inte lika viktigt för att nå bra skolresultat som motivation och ansträngning. Det visar en studie från Skolverket.

Stöd, stimulans och höga förväntningar från kunniga och engagerade lärare i skolan är faktorer som bidrar till höga skolprestationer. Betydelsen av medfödd begåvning behöver tonas ner. Det är en viktig slutsats i en ny rapport från Skolverket.

Motivation, uthållighet och positiv självbild är viktigare för skolresultaten än medfödd begåvning. Det slår Skolverket fast i en ny rapport.