Dålig disciplin, sjunkande resultat och elever som inte lyssnar på vad lärarna säger. Det är verkligheten i den svenska skolan, enligt Pisa-chefen. Vad kan man göra för att vända trenden? Hör bland andra Marcus Samuelsson, biträdande professor och Semira Vikström, skolchef och tidigare prisbelönt rektor (webbradio).

Stök och brist på disciplin. Det är en av förklaringarna till det svenska Pisa-raset i skolan enligt OECD:s utbildningschef.Ninmar Malki, som ifjol utsågs till årets gymnasielärare, tror att dagens mobilanvändning är ett av problemen.”De här eleverna är vana med stimuli, med informationsflöde via sociala medier, där hjärnan alltid är överstimulerad”, säger hon.

Många kommunala skolor något att lära av friskolorna när det gäller kunskapsfokus och disciplin. Kritiken mot friskolor för kunskapstappet i den senaste Pisa-mätningen saknar belägg, skriver Aaron Israelson, Friskolornas riksförbund.

”Estland är det nya Finland”, konstaterade Skolverkets generaldirektör när Pisa-rapporten presenterades. Hur har estniska skolor blivit så framgångsrika? "Viktigast är nog att vi har lärare med både lång erfarenhet och stort självbestämmande", säger Margus Pedaste, professor vid Tartus universitet.

Att Sveriges resultat i den senaste PISA-mätningen sjönk var något av en besvikelse eftersom Sverige tidigare var på rätt spår och också strävade efter att hålla skolorna öppna under pandemin, säger OECD:s utbildningschef Andreas Schleicher.

Regeringen vill att experter går till botten med orsakerna till det stora svenska tappet i den senaste Pisamätningen. "Man gör det lite för enkelt för sig om man bortförklarar Sveriges katastrofresultat med pandemin", säger utbildningsminister Mats Persson.

Jag får verkligen samla kraft för att ta mig an rapporteringen om den senaste PISA-mätningen av 15-åriga skolelevers kunskapsnivåer. skriver Widar Andersson på ledarplats.

Undervisning i övriga teoretiska ämnen får under de inledande skolåren stå tillbaka något till fördel för svenska och matematik. Barnen kan inte tillgodogöra sig centralt innehåll i orienteringsämnen förrän de lärt sig att läsa ordentligt, skriver debattören.

Ökad skillnad mellan lågpresterande och högpresterande matteelever är det mest oroande med Pisaresultaten, anser Per Berggren, ordförande i Sveriges Matematiklärarförening.

Lyssna på oss lärare och våga lita på professionen. Och vad vi mest behöver är följande, skriver läraren HP Tran.

Den senaste Pisa-undersökningen visar att var femte elev har svaga kunskaper i läsning – oroväckande men inte överraskande, säger modersmålsläraren Anu-Katja Nurmi.