Forskaren Gabriel Heller Sahlgren sticker ut i samhällsdebatten eftersom han lyfter de resultat som talar för att den svenska skolan inte alls genomlever en så allvarlig kris som det ofta hävdas. Svenska elevers resultat är enligt internationella mätningar på väldigt hög nivå. Med GP:s Adam Cwejman. (webbradio)

Den här rapporten analyserar svenska elevers prestationer in TIMSS 2023, jämfört med elever i tidigare undersökningar och i andra länder. Den studerar också betydelsen av studiero för resultaten (och självförtroende) bland svenska elever samt hur elever i fristående respektive kommunala skolor presterar. (pdf)

Mellan 1995 och 2011 sjönk Sveriges resultat i den internationella kunskapsmätningen TIMSS kraftigt. Sedan dess har resultaten återhämtat sig. När hänsyn tas till förändringar i elevsammansättningen presterar svenska elever nästan på 1995 års rekordhöga nivåer, visar skolforskaren Gabriel Heller Sahlgren i en analys av TIMSS 2023.

Idag tenderar politiker på båda sidor blockgränsen att lägga stort fokus på vem som driver skolan. Det tror vi är missriktat. Med högre mål, mer transparens och ett stopp för dåliga skolor kan vi ta den svenska skolan från bra till bäst, skriver företrädare för fyra friskolor. 

Elevernas matteresultat vände uppåt i senaste Timss-mätningen trots att de blivit mer negativt inställda till ämnet. Överraskande, menar forskare och framhåller att resultathöjningen går på tvärs mot hur många lärare uppfattar elevernas kunskapsnivå.

Regeringen måste sätta stopp för generella anpassningar av Pisa-proven, skriver krönikören Linnea Lindquist. 

Vem tjänar på att ropa varg hela tiden? Jo, de som vill driva igenom stora systemförändringar på kort tid, innan man hinner analysera följderna för elever, lärare och samhället i stort, skriver specialläraren Niclas Fohlin.

Svenskar är bland de bästa i världen på att fortsätta utbilda sig under hela vuxenlivet. "Det är en stor prestation", säger OECD:s utbildningschef Andreas Schleicher till TT.

Internationella kunskapsmätningar lyfts inte sällan som indikatorer på hur bra svenska elever presterar i läsande generellt, och används ibland som argument för specifika undervisningsmetoder, såsom phonics. Men frågan är mer komplex än vad många av debattartiklarna vill ge sken av. Det skriver universitetslektor Oscar Björk.

Räknar man bort elever med utrikes bakgrund presterar svenska elever bra. Men i dag utgör gruppen nästan en tredjedel. Går det dåligt för dem går det dåligt för Sverige, skriver Expressens ledarredaktion.

Förra året lärde vi oss att lärare faktiskt får ta tag i elever som bryter mot reglerna. Tacka Stefan Holm för det, skriver Linnea Lindquist på ledarplats.

Det finns förhoppningar om att utformningen av ett anpassat Pisaprov för elever med särskilda behov också ska kunna öka kunskapen internationellt om den här elevgruppen. OECD vill att ett anpassat Pisaprov också ska innehålla ett frågeformulär som både ska kunna ge svar på kunskapsnivån och hur eleverna upplever sin undervisning.