Sedan 2015 har läsresultatet i Pisa minskat med 28 poäng, och Sverige står inte ensamt i sitt fall. Grannländerna Norge, Danmark, Finland och Island lutar sig mot flera olika förklaringar till raset. De digitala verktygen är en.

Träning och repetition ger färdighet, men ordet ”läxa” har blivit ett skällsord. Det skriver läraren Sarah Cross – som vill se läxorna som ett tillfälle till repetition.

Skjermbruk, endrede lesevaner og mindre lesetrening trekkes fram som mulige forklaringer på de svake Pisa-resultatene. Lærere mener foreldrene spiller en nøkkelrolle i arbeidet med å styrke elevenes leseferdigheter.

Der er sammenhæng mellem elevernes brug af AI og deres læsekompetencer i den nye Pisa-rapport. Men Kristine Kabel, som forsker i AI og skrivning i skolen, advarer mod et forbud.

Undervisningsministeren præsenterer senere i dag sine planer for, hvordan folkeskolen skal løftes ud af sin faglighedskrise. Inden da startede han dagen med at lytte til lærernes udfordringer.

Pisa-undersøkelsen 2025 viser en betydelig tilbakegang for norske tiendeklassinger i lesing og regning.

Sveriges tonåringar har sämre läsförståelse än någonsin, slår den senaste Pisa-undersökningen fast. Utbildningsministern menar att det beror på en ”skärmpandemi” – men det håller inte forskaren Julia Pennlert alls med om. Där har man sedan en dryg vecka tillbaka startat ett helt nytt kunskapscentrum om läsning.

"Min bild är att vi i skolan, generellt, inte fullt ut har förstått den förändring i både motivation och uthållighet, som våra ungdomar har genomgått på ganska kort tid. Vi har inte lyckats möta den förändringen i tillräcklig omfattning. Men det är ett samhällsproblem som skolan behöver hjälp att lösa", säger rektor Håkan Byström.

Verkligheten bakom Pisaresultatet är mer komplex än politikernas förenklade förklaringar. För att förstå problemet måste man kunna hålla två tankar i huvudet samtidigt och för att vända trenden måste man söka lösningar på flera fronter, skriver biträdande rektor Linnea Lindquist.

I Estland, där elever presterar bäst i Europa, väcker svenska politikers krav på skärmförbud i grundskolan förvåning. Liberalerna vill förbjuda personliga surfplattor och datorer, medan Estlands utbildningsminister anser att lärare själva ska avgöra vilka verktyg som används. Där används i stället en blandning av böcker, skärmar och AI i klassrummet.

Det var en gång ett litet parti som började prata om skolan på ett annat sätt. Det lilla partiet har tuffat på outtröttligt och baxat de stora skolfrågorna framför sig. Därför lägger jag min röst på Liberalerna, skriver läraren Filippa Mannerheim.

Utbildningsminister Simona Mohamsson (L) skyller Pisa-raset på ”skärm-pandemin”. ”Skolans uppgift kan inte vara att avskärma barn från den värld de lever i. Den måste ge dem redskap att förstå den – och tillgång till fler världar än de annars hade fått möta”, skriver Oscar Björk, universitetslektor i svenska.