Den kompensatoriska svenska skolan är en chimär. De hårda orden kommer från Pisa-experten Alli Klapp som menar att Sverige har ett tufft arbete framför sig för att få tillbaka en likvärdig skola.
När Alliansregeringen genomförde omfattande skolreformer år 2011 var kritikerna högljudda. I dag finns det goda skäl, även för dem, att vara glada över de reformer som gjordes då, skriver Borås Tidning på ledarplats.
Estland gör hattrick i årets Pisamätning och är bästa EU-landet i alla tre ämnen. – Jag har minst två bra förklaringar, säger Margus Pedaste, professor i pedagogik vid Tartus universitet. En ledtråd: Det handlar om lärarna.
Sverige är sämst i Norden när det kommer till likvärdighet i skolan, enligt Pisa-undersökningen. Fredrik Malmberg, generaldirektör för SPSM, säger att staten måste se över var stödet behövs som bäst.
Efter Pisa-resultatet har de elever som av olika skäl undantogs från att skriva provet fått stor uppmärksamhet i medier. "Det har fått lite för stora proportioner", säger Ulf Fredriksson på Stockholms universitet.
Utbildningsminister Anna Ekström menade att det var en ”glädjens dag” för den svenska skolan och Skolverkets generaldirektör Peter Fredriksson såg en tydlig bekräftelse på att svensk skola är på rätt väg igen. Och också bland fotfolket i skolkorridorer, expeditioner och lärarrum togs världens mest omfattande elevstudie, Pisa-rapporten, emot med en viss stolthet.
Svensk skola är mindre likvärdig än skolan i övriga Norden, trots en glädjande förbättring gällande kunskapsresultaten i den senaste Pisa-undersökningen. Den dystra likvärdighetstrenden visar att inte bara skolan, utan samhället, håller på att slitas isär. Vad Sverige behöver är en stat som tar ett helhetsansvar för skolan. Det måste ske nu, skriver Åsa Fahlén, Lärarnas…
Se, hvordan danske skoleelever klarer sig i naturfag, læsning og matematik i forhold til elever i andre lande. Vi er dykket ned i resultaterne af den netop offentliggjorte Pisa-test.
Ska Sveriges Pisa-resultat ytterligare förbättras och likvärdigheten öka behövs en tioårig grundskola. Att inte satsa ordentligt på det vore förödande. Det skriver Åsa Fahlén, Lärarnas Riksförbund.
Det ligger alltså nära till hands att utgå från att flera av förändringarna som skett i skolan på senare år har lett till önskad effekt. Som ökat fokus på faktakunskaper, mer traditionell undervisning, tidigare betyg och fler nationella prov, vilket inte är samma sak som att allt är bra, skriver Kkuriren på ledarplats.
Nya siffror visar en uppåtgående trend på våra svenska skolor. Allt fler elever presterar bättre och vi ligger återigen över snittet för övriga OECD-länder. Matematik är det ämnet som tveklöst haft den största förbättringen, vilket rektorerna i Västsverige inte tycker är en slump när SVT Nyheter Väst gör en rundringning.