Akademisk utbildning ger sämre utslag i lönekuvertet i Sverige än i många andra länder, visar OECD:s utbildningsrapport Education at Glance 2019.

Demand for tertiary education continues to rise, but its further expansion will only be sustainable if it matches the supply of graduates with labour market and social needs and gives them the skills required to navigate the future, according to a new OECD report.

The 2019 edition of Education at a Glance includes a focus on tertiary education with new indicators on tertiary completion rates, doctoral graduates and their labour market outcomes, and on tertiary admission systems, as well as a dedicated chapter on the Sustainable Development Goal 4. (pdf)

Unga svenskar är, internationellt sett, välutbildade. Men en akademisk examen väger inte lika tungt i Sverige som i många andra länder. Suget efter arbetskraft får studenterna att skjuta på studierna, eller hoppa av. Detta går att utläsa av årets upplaga av Education at a Glance.

Hanteringen av OECD-rapporten kan sägas avslöja en brist på förmåga till självprövning hos Sveriges högsta utbildningspolitiska och administrativa ledning, skriver Inger Enkvist, professor emerita i spanska.

Du sade upp dig som lärare efter bara ett par år och gav dig ut på en upptäcktsresa till några av de länder som har presterat i topp i Pisa.

Ska ett dataprogram och okunnig användning av detta verkligen få styra skoldebatten som det gjort under senare år, undrar läkaren och managementkonsulten Lars-Bertil Arvidsson,.

Vad kan vi lära oss av de länder som presterar bäst i PISA-mätningarna? Och hur inspirerar man elever till att hitta sitt eget språk? (webb-radio)

Denna studie undersöker om förändringar i PISA:s mätmodell och övergången till datoriserade prov kan förklara uppgången i de svenska elevernas resultat mellan 2012 och 2015.

Det saknas idag tillräcklig drivkraft för skolor att ställa adekvata krav på elever och investera rejält i deras lärande. Om skolmarknaden inte ska regleras krävs istället granskning av en oberoende part, skriver försteläraren Svante Holmberg.

De flesta svenskar tror att skolresultaten blivit sämre och att lärartätheten minskat, visar en undersökning av SvD/Sifo. Men sanningen är en annan. Föräldrarnas bakgrund har samtidigt fått större betydelse för elevernas resultat.  

Varje vecka sedan i vintras har DN:s Kristoffer Örstadius granskat väljarnas viktigaste frågor under vinjetten Fakta i frågan. Den svenska skolan, och förskolan, engagerar många – och har granskats ur flera vinklar i artikelserien. Det här är vad som har framkommit hittills.