Pisa tillmäts för stort inflytande. Det anser hälften av landets lärare, visar en undersökning som Lärarnas Tidning har gjort.

I veckan presenterades en ny PISA-undersökning som visar att kunskapsresultaten i svensk skola äntligen vänder.

Häromveckan kunde vi läsa i senaste TIMMS-rapporten att elever i åk 4 och 8 börjar prestera bättre i både matematik och naturvetenskap och i tisdagens PISA-rapport förbättras resultatet även för åk 9 i båda ämnena. Glädjande och inte helt oväntat, skriver Jonatan Block, Barn- och Utbildningschef Falu Kommun och Sara Jons, VD Ljungbergsfonden

Både Per Sundgren och Gunilla Molloy menar i sina repliker på min artikel att informationsprosan inte alls sitter så trångt i svensk skola som jag säger. Jag är glad om de har rätt. Men i så fall är visar Pisa-undersökningen att det ändå inte är tillräckligt, skriver Lars Melin, docent, i en replik.

Den svenska skolan är på rätt väg, men mycket återstår att göra innan vi är på asiatisk nivå – och den stora invandringen innebär en "enorm utmaning" för skolsystemet. Det säger Pisachefen Andreas Schleicher.

I förra veckan presenterades en ny Pisa-undersökning som visar att kunskapsresultaten i svensk skola äntligen vänder. Det är ett styrkebesked av svensk skola och en arbetsseger för Sveriges lärare, rektorer och elever. Samtidigt fortsätter ojämlikheten att öka och det är tydligt att svensk skola står inför utmaningar som kräver kraftfulla insatser, skriver Thomas Strand (S).

Resultaten från den senaste Pisamätningen är inte tillförlitliga eftersom OECD gjort en blunder, hävdar nationalekonomen Gabriel Sahlgren. Men Skolverket delar inte hans bild - Pisa är det mest robusta prov som finns.

Efter flera år av sjunkande resultat har nu svenska elevers kunskaper förbättrats i den nya Pisa-undersökningen. Men samtidigt ökar klyftorna mellan olika elevgrupper. Nu måste likvärdigheten stärkas, bland annat genom ett statligt huvudmannaskap, skriver Åsa Fahlén och Niklas Wahlgren, Lärarnas Riksförbund, och Ann-Katrin Wijk, föreningsombud Kalmarsunds gymnasieförbund.

Skillnaderna i den svenska skolan har ökat. Nu när oron över sjunkande Pisaresultat har lagt sig, kommer de ökande skillnaderna i skolan att bli det stora samtalsämnet. OECD vet redan vad som behöver göras åt det: ändra på skolvalet, skriver skolreportern Emma Leijnse.

Att antalet elever med utländsk bakgrund blivit fler har inte påverkat årets Pisa-resultat negativt jämfört med 2012. »Det beror på att elever med utländsk bakgrund förbättrat sig snabbare än övriga elever«, säger Anders Auer, huvudförfattare till Pisa-rapporten.

Förskolan gör ett viktigt arbete men samtidigt är det viktigt att komma ihåg att resultaten var ännu bättre innan Läroplanen infördes, när barngrupperna var mindre, personalen fler och omsorgsbehovet hade större utrymme i förskolan, skriver Madeleine Lidman, HFN, i en replik på DN.Åsikt.

Visst kan Pisa ge intressanta indikationer, men Sverige ägnar OECD:s mätning ohemult stort intresse jämfört med exempelvis Danmark eller Tyskland, skriver skoldebattören Åsa Melander.