Fallet för svensk skola fortsätter. En fjärdedel av 15-åringarna har så dåliga skolresultat att de inte bedöms klara sig i samhället, visar den senaste Pisa-undersökningen. Mot bakgrund av den höga asylvandringen är det inte så konstigt, skriver forskaren Gabriel Heller Sahlgren.

Var tredje elev i Sverige klarar inte baskraven i flera av skolans centrala ämnen. För att ge barnen det stöd som är nödvändigt för en jämlikare start inför skolgång och framtid krävs likvärdiga förskolor av hög kvalitet. Det skriver Ingegerd Tallberg Broman och Sven Persson, forskare i pedagogik vid Malmö högskola.

Rapporten väcker frågor om information och desinformation. OECD upprepar alltså att Sveriges självbild av att vara en kunskapsnation inte stämmer med verkligheten, skriver professor Inger Enkvist i en krönika.

Var tredje svensk 15-åring klarar inte mer än de enklaste uppgifterna i ett eller flera av Pisa-testen. Ny svensk forskning visar att lärarnas ledarskap är en nyckelfaktor för den framtida kompetensförsörjningen.

Var tredje elev klarar inte baskraven i läsning, matematik och NO på Pisatest – vilket är en dramatisk ökning, enligt en ny rapport.

Mer än var fjärde 15-åring i OECD-sfären, eller 13 miljoner elever, klarar inte baskraven i ett eller flera av skolans centrala ämnen. Läget är värre i Sverige, med var tredje elev som inte klarar baskraven.

Mer än var fjärde 15-åring i OECD-sfären, eller 13 miljoner elever, klarar inte baskraven i ett eller flera av skolans centrala ämnen. Läget är värre i Sverige, med var tredje elev som inte klarar baskraven.

OECD går igenom universitetsexamen från inte mindre än 40 länder för att se hur världens mest utvecklade länder presterar.

Skolresultaten har sjunkit länge, vad det beror på är svårare att slå fast. Men det man vet är att det börjar redan i de första årskurserna. "Om vi ska vi försöka hitta förklaringar måste vi titta på de tidiga skolåren", säger nationalekonomen Björn Öckert.

Fler elever med utländsk bakgrund förklarar de försämrade svenska Pisa-resultaten, menar ekonomen Gabriel Heller Sahlgren. Men han funderar på om det finns andra förklaringar – den svenska skolkulturen till exempel.

Viktigast är inte att vi stirrar oss blinda på vad OECD säger om våra skolor, utan om hur vi förvaltar tiden elever är i skolan. Tillåts elever att slösurfa och chatta under hela skoldagen, bör vi inte vara förvånade, eller förfasas över, att de inte presterar särskilt bra heller, skriver Mattias Grimpe i en krönika.

Om styrkan i den svenska utvecklingen är det sjudande utvecklingsarbete som sker på många ställen, så är svagheten bristen på stöd, på myndigheters och högskolors stöd, för en av skolans praktiker driven utveckling, i dialog med akademi, skriver Peter Becker.