Nu är det så här: det är inte bara i Pisa som Sverige faller. Bilden är entydig. Det inser realisterna. Men realisterna har inte vunnit slaget. "Flumlinjen" lever bland politiker, journalister och pedagoger, skriver Ann-Charlotte Marteus.

Chocken efter ett fall i Pisa-rankingen har drabbat många länder, inte minst Sverige. Men de här resultatlistorna leder till ett oreflekterat tävlande och en ständig oro att försämras, anser kritikerna.

Om det är en nyliberal konspiration att ge barnen möjligheterna att läsa, förstå och räkna kan ni betrakta mig som sammansvuren, skriver Per Gudmundsson på ledarplats.

De låga Pisa-resultaten i naturvetenskap ifrågasätts i en ny avhandling. Enligt professor Jan-Eric Gustafsson är det verkliga problemet elevernas dåliga läsförståelse.

Delar av de nationella proven för årskurs 6 och 9 kommer nästa läsår att genomföras redan på hösten. Det är de muntliga delproven som tidigareläggs.

Ny svensk forskning ifrågasätter om Pisa-resultaten i naturvetenskap med säkerhet kan säga att svenska elevers kunskaper har blivit sämre. En doktorsavhandling visar att eleverna missgynnats av krångligt formulerade frågor.

Ska svenska elever börja göra bra resultat igen måste lärarna vårdas bättre, hävdar OECD. Och Sverige har redan börjat göra läxan. Frågan är om och när det ger resultat.

Sverige ligger bra till i konkurrensligan men måste ro fortare för att inte falla tillbaka, enligt OECD:s genomgång av den svenska ekonomin. Välfärden hänger på att Sverige lyckas stoppa kunskapsraset i skolan.

Tvärtemot en gängse och nyliberal trend att i mobbande ordalag förakta lärarutbildningen och vilja reducera humaniora och samhällskunskap behöver vi värna om skolans fostrande uppgift, skriver Sten Widmalm och Sverker Gustavsson.

Att vi skulle gå mot en utveckling mot diktatur för att vi försöker plocka tillbaka förlorade placeringar i den internationella kunskapsligan är ett obegripligt resonemang, skriver Robert Stenkvist, Carina Herrstedt och Stefan Jakobsson, riksdagsledamöter för SD.

Både matematik och humaniora utgör grunden för bildning och förståelsen av vår omvärld. Svaga matematikkunskaper är i sig ett demokratiproblem och gör medborgarna mer utsatta för manipulation, skriver företrädare för KTH och Chalmers.

Riksdagen vill ha mer matematik i grundskolan – men till vilket pris? Humaniora och samhällsvetenskap blir lätta byten då de ställs mot Pisa-­mätningarnas skenbart tydliga resultat, skriver professorerna Sten Widmalm och Sverker Gustavsson.