Pisa är bara en i raden av internationella kunskapsmätningar. Sedan 1995 har svenska elever deltagit i ett 40-tal undersökningar som nu har sammanfattats i en ny rapport från Skolverket. Den samlade bilden är att kunskapsutvecklingen i huvudsak är negativ men såväl kunskaperna som skolmiljön har också positiva inslag.

Svenska elevers kunskaper i läsförmåga, matematik och naturvetenskap har fallit de senaste 18 åren. Det konstaterar Skolverket efter att ha sammanfattat alla internationella undersökningar som svenska elever deltagit i sedan 1995.

Mattelärarna Tanya Henriksson och Irina Fedenko är kritiska till kolleger som har spelat ned betydelsen av Pisa-testen inför sina elever.

Skolverket efterlyser ett nytt prov som på ett bättre sätt kan mäta de svenska elevernas kunskapsutveckling. DN:s granskning har väckt starka reaktioner, både bland politiker och i lärarrum.

Svenska elever presterar dåligt på Pisa-testet jämfört med många andra länder. Nu vill Skolverket ha ett nytt prov som på ett bättre sätt kan mäta svenska elevers kunskapsutveckling, uppger Dagens Nyheter.

Det faktum att eleverna klarar de nationella proven bättre kan också kan ha en annan förklaring. Ute i skolorna övas det inför nationella proven på ett stundom rent överdrivet sätt. Eleverna får plugga gamla provutgåvor tills de kan testernas utformning nästan utantill. Pisaproven föregås däremot inte av samma minutiösa förberedelser, skriver Sanna Rayman.

Betygen behövs för motivera eleverna. Så tolkar allianspartierna uppgifterna om Pisa-undersökningen. "Jag tycker, för kommande gånger, att lärarna bör upplysa om att det här testet ligger till grund för hur Sverige kommer mätas och jämföras med andra", säger statsminister Fredrik Reinfeldt.

Genom att koppla ihop datafiler om Pisa-undersökningen med slagningar i svenska register lyckades DN granska enskilda elevers och skolors resultat på testet och jämföra det med hur de presterat på nationella prov. Här svarar reporter Kristoffer Örstadius på hur granskningen gått till.

Om eleverna som gjorde Pisa-provet 2012 var motiverade att svara på frågorna eller inte har Hanna Eklöf, universitetslektor vid Umeå universitet, fått i uppdrag att ta reda på. Men tidigare studier som hon gjort har visat att svenska elever är ungefär lika motiverade som elever i andra länder.

Utbildningsforskaren Christian Bennet anser att man ska lita helt och hållet på Pisa och ta raset på väldigt stort allvar.

DN skriver i dag att Pisa-resultatet kan vara missvisande eftersom eleverna var provtrötta och omotiverade när testet gjordes. Men Pisa-generalen är skeptisk. – Det är ett misstag att inte ta Pisa-resultatet på allvar, säger Magnus Oskarsson, projektledare för Pisa.

Sverige måste se framåt i stället för att fortsätta älta Pisa-undersökningarna. Det anser rektor Henrik Kamp på Fridaskolan i Trollhättan. Hans elever presterade klart sämre än normalt när de skrev Pisaprov.