Värner Rydénskolan i Rosengård, Malmö, har under en tioårsperiod kämpat med låga resultat när det gäller gymnasiebehörighet, vilket har placerat skolan bland de sämsta i Sverige. Men nu har skolan lyckats vända den negativa utvecklingen.

Flera skolor har sagt hej då till mobilerna, och på Rödabergsskolan har det gjort mer än att bara tysta notiser – det har satt fart på gemenskapen.

Den svenska skolan har blivit allt mindre likvärdig. Det visar de dystra siffrorna i bland annat Pisa-undersökningarna. I antologin Likvärdig skola har Lärarnas Riksförbund samlat en lång rad framstående röster från politiken, från skolan och från forskningen för att söka svar på hur utvecklingen kan vändas.

I en ny SNS-rapport har två forskare utifrån ett omfattande datamaterial studerat vad som förklarar skillnaderna i studieresultat mellan inrikes och utrikes födda elever i grundskolan och gymnasieskolan. Se det inspelade seminariet här (webb-tv).

I snitt går var tredje elev ut nian utan gymnasiebehörighet och i många skolor inte ens varannan. Hör Björn Öckert, skolforskare IFAU, Marika Andersson, rektor Lövgärdesskolan och Nour, elev på Fryshuset Grundskola i Husby i Stockholm (webb-radio).

Enligt studier är vart tredje barn inne på sociala medier minst tio gånger per dag – och natt. Det sistnämnda har Pernilla Garmy, biträdande professor i vårdvetenskap på Högskolan Kristian­stad, fokuserat på när hon under tio år följt elevers skärm- och sömnvanor.

Bredsands skola, strax utanför Sundsvall, har tagit emot ett stort antal nyanlända elever. Många av dem har haft svårt att nå kunskapsmålen. Därför satsade skolan på samarbete med föräldrarna. Tre år senare märks resultat.

För att vända skolresultaten måste tiden som barn tillbringar på fritids schemaläggas och användas till bland annat läxläsning. Om Moderaterna får bestämma kommer det att ske i stor skala i Stockholms stad efter valet i höst.

Fler av eleverna vid de kommunala skolorna i Uppsala når gymnasiebehörighet. Tidigare år nådde cirka 79 procent av eleverna nådde behörighetskravet, i år var det cirka 85. Men det finns en baksida av den positiva utvecklingen menar Lärarförbundets ordförande.

Allt färre elever på Albäckskolan klarar når målen i alla ämnen. Måluppfyllelsen har sjunkit jämfört med tidigare år.

Vi måste bredda skoldebatten och börja diskutera de verkliga orsakerna till de allt sämre skolresultaten. Mest allvarligt är den rekordhöga stressnivån. Det skriver författaren, Acki Wästlund.