Urovekkende mange elever har ikke lært å lese, skrive og regne skikkelig etter ti år med grunnskole.

Regeringens skolpolitik är en present till gängen, enligt Vänsterpartiet. Men i Stockholm, där V är med och styr, är skolresultaten avskräckande. Vänsterpartiet borde sluta skylla ifrån sig, skriver M i Stockholm.

AI har gjort sitt intåg i skolan, men det finns ingen forskning som visar att verktygen förbättrar elevernas resultat. Ändå menar AI-forskaren Erik Winerö att AI ska användas i skolan. Varför?

En ny analys av OECD:s Piaac-undersökning visar att svenska ungdomar presterar i internationell toppklass. Men gapet mellan de med svensk och utländsk bakgrund är enormt – det bör bli skolpolitikens främsta fokus, skriver Gabriel Heller Sahlgren, Institutet för Näringslivsforskning.

Ett underkänt skolbetyg är inte en biljett in i fängelset. Men risken ökar rejält. Det visar Sveriges Lärares nya rapport ”F som i fängelse”.

De elever som saknade fullbordad gymnasieutbildning var i mindre utsträckning förankrade på arbetsmarknaden och hade en betydligt svagare inkomstutveckling än sina jämnåriga. Det visar en rapport från Muvah – Malmöungdomars väg till arbete genom högre utbildning, en kunskapsallians mellan Malmö stad och Malmö universitet (pdf).

Skolans problem med resultaten handlar i huvudsak om den stora andelen barn till utlandsfödda föräldrar. Det är där Liberalerna borde lägga sitt krut, skriver Per Gudmundson i en gästkolumn.

Värner Rydénskolan i Rosengård, Malmö, har under en tioårsperiod kämpat med låga resultat när det gäller gymnasiebehörighet, vilket har placerat skolan bland de sämsta i Sverige. Men nu har skolan lyckats vända den negativa utvecklingen.

Flera skolor har sagt hej då till mobilerna, och på Rödabergsskolan har det gjort mer än att bara tysta notiser – det har satt fart på gemenskapen.

Den svenska skolan har blivit allt mindre likvärdig. Det visar de dystra siffrorna i bland annat Pisa-undersökningarna. I antologin Likvärdig skola har Lärarnas Riksförbund samlat en lång rad framstående röster från politiken, från skolan och från forskningen för att söka svar på hur utvecklingen kan vändas.

I en ny SNS-rapport har två forskare utifrån ett omfattande datamaterial studerat vad som förklarar skillnaderna i studieresultat mellan inrikes och utrikes födda elever i grundskolan och gymnasieskolan. Se det inspelade seminariet här (webb-tv).