Hösten 2028 blir grundskolan tioårig. Då införs också nya läro- och kursplaner. Vi är nu precis i början av arbetet med att ta fram förslag på nya kursplaner, skriver Maria Weståker, chef för avdelningen för läroplaner på Skolverket.

Kursplaneunderlag som rekommenderar AI, digitala genvägar och långtgående differentiering är vetenskapsfientliga och borde kastas av Skolverket, enligt professorn Agneta Gulz. "De styr 180 grader åt fel håll", säger hon.

Trots massiv kritik mot Skolverkets framtagande av nya läro- och kursplaner kommer myndigheten inte att dra i nödbromsen och göra ett omtag i processen, enligt avdelningschefen Maria Weståker.

Av drygt 860 anställda är det en handfull personer på Skolverket som ansvarat för att beställa, granska och värdera forskningsunderlag, enligt Riksrevisionen. "Det är för få personer som har den kompetensen och arbetsuppgiften", säger revisorn Helena Holmlund.

Forskarna bakom det vetenskapliga underlaget i fysikämnet fick en chock när de såg Skolverkets kursplaneutkast. Där fanns inte ett enda spår av deras arbete. Felaktigheterna var desto fler, enligt fysikprofessorn Urban Eriksson. – Extremt oproffsigt. Under all kritik.

Att hasta fram nya kursplaner utan att ge lärare ett reellt inflytande är respektlöst och oseriöst, menar Mia Smith, ordförande för Språklärarnas riksförbund. – Så här får det inte gå till. Ett så stort och viktigt arbete får inte sjabblas bort.

De nya läro- och kursplanerna skulle bli en garant för att grundskolan vilar på en solid vetenskaplig grund. Men flera av de forskarunderlag som ska säkra styrdokumentens vetenskapliga förankring sågas av tunga experter. Samma svidande kritik som framförts av Riksrevisionen riktas nu på nytt mot Skolverket.

Människors livschanser reduceras om de inte kan läsa, förstå och tänka kritiskt om text. Ändå är det allt färre barn som varje dag läser sammanhängande text vid skolbänken. För att utjämna skillnader i läsförmåga mellan elever måste daglig läsning skrivas in i kursplanerna, skriver företrädare för Expertrådet för läsning.

Fysikämnet fick nobben när Skolverket vände sig till lärosätena för att hitta skribenter för de ämnesspecifika instruktioner som blir underlag till de nya kursplanerna. – De tyckte att det var för kort om tid, säger Karin Hector-Stahre, enhetschef på Skolverket.

Det här måste en kursplaneförfattare förhålla sig till för att inte göra uppdraget omöjligt för både lärare och elever, skriver skolexperten Per Kornhall i en krönika.

Att nya läro- och kursplaner betonar den tidiga läsinlärningen och phonics räcker inte för att vända läskrisen, menar Expertrådet för läsning. "Det behövs ett mycket bredare grepp för att lösa frågan om ungas bristande läsförmåga och läsintresse", säger professor Michael Tengberg.

De nya läroplanerna ska bli mer detaljerade, kursplanerna ska ge anvisningar om hur undervisningen ska gå till. "Det är nog nödvändigt", säger Christian Liljeros, Sveriges Lärare Academedia. Men friskolornas organisationer slår bakut.