En ny rapport från OECD får Sveriges Lärare att larma. Sverige placerar sig i det internationella bottenskiktet när det gäller behörighet: här undervisar en stor andel obehöriga lärare. "Det visar svart på vitt det vi varnat för. Lärarbristen är akut", säger ordförande Anna Olskog.

Samtidig med at mange timer i folkeskolen læses af unge uden en læreruddannelse, går mange lærere rundt uden job. Både Danmarks Lærerforening og Skolelederforeningen anerkender paradokset.

Tolv anställda yrkeslärare får nu gå yrkeslärarutbildningen utan löneavdrag. Lika många ska täcka upp på deras skolor med förhoppningen att lockas till att bli lärare. "Att öka andelen behöriga yrkeslärare är prioriterat", säger Maria Lilja, enhetschef på HR, om satsningen i Malmö.

Mens en femtedel af underviserne i folkeskolen ikke har en læreruddannelse, går nyuddannede lærere rundt uden at kunne få arbejde. Ansæt uddannede lærere – også selvom de ikke har helt de rigtige fag, lyder opfordringen fra Lærerforeningen.

27 procent av Sveriges lärare saknar behörighet, enligt Sveriges Lärare. I Västmanland är siffran hela 35 procent och i västmanländska Norberg 44 procent. Anna Olskog, Sveriges Lärare, liknar situationen vid att behandlas av en obehörig kirurg och efterlyser bättre löner och arbetsvillkor för lärarna.

Att friskolekoncerner som tjänat multum på att anställa billigare obehöriga lärare nu helt plötsligt skulle vara lärarkårens bästa vänner klingar falskt, skriver läraren Patrik Andersson i en replik.

På Stenhammarskolan i Flen har en förskolelärare undervisat fyror i alla ämnen, medan mellanstadieläraren arbetat med förskoleklassen. Skolinspektionen hotar med ett vite på 1,5 miljoner kronor om inte flera brister åtgärdas, bl. a hög frånvaro hos elever. Rektorn Mats Jensen beskriver ett tufft läge, men tror att skolan hinner åtgärda bristerna.

Systemet med lärarlegitimationer har inte lockat fler till yrket, och fortfarande är många av de som undervisar i skolan obehöriga. Det är ett underbetyg till reformen. Det skriver Mimmie Björnsdotter Grönkvist i en ledare.

Personer som är dömda för grova brott har ändå fått lärarlegitimation, eftersom Skolverket inte kontrollerar registerutdrag innan de fattar sitt beslut. Nu vill Riksrevisionen se en ändring.

Systemet med lärarlegitimation infördes 2011 med hopp om fler behöriga lärare.

Riksrevisionen har hittat flera brister i systemet med lärarlegitimationer. Bland annat när det kommer till att lärare som kan ses som olämpliga fortfarande kan behålla sin legitimation. Hör Keili Saluveer, revisionsdirektör på Riksrevisionen, om granskningen. (Webbradio)

Trots införandet av lärarlegitimation 2011 är andelen obehöriga lärare som jobbar i skolan fortsatt hög, det visar en granskning som Riksrevisionen gjort. Systemet med lärarlegitimation skulle höja kvaliteten på lärarkåren, öka rättssäkerheten för eleverna och öka läraryrkets attraktivitet, men enligt Riksrevisionen har det inte blivit så.