Lärarbristen gör att skolan i Skellefteå ska försöka locka till sig lärare från England. Om ett par veckor ska representanter för kommunen anordna tre träffar med intresserade under en konferens i London.
Om lärarbristen ska lösas måste det bli betydligt bättre arbetsmiljö med renodlade arbetsuppgifter. Även stressen i yrket måste minska, skriver Jakob Amnér, ordföranden i SVEA.
Lärarbristen, skolsegregationen och den lokala styrningen av skolan är tre områden som måste prioriteras för att eleverna ska få bättre utbildning. Därför inleder Skolverket det här året med ett rådslag med kommuner, fristående skolor, lärarfack och skolledare.
Sjukskrivningarna ökar i Sverige, inte minst bland lärarna och det gäller framför allt förskollärare och grundskollärare. Och trots den stora lärarbristen kan flera tvingas lämna skolan eftersom sjukpenningen riskerar att dras in efter 180 dagar.
Skolverkets nya prognos bekräftar det allvarliga läget när det gäller lärarbristen som kunnat konstateras under en lång rad av år, senast i SCB:s Trender och prognoser 2017. Dessutom är läget än värre än när Skolverkets senaste prognos släpptes 2015.
Lärarkrisen är akut och det behövs 77.000 nya lärare och förskollärare de kommande fem åren, enligt Skolverket. I ett unikt projekt i Dalarna har ett antal kommuner därför gått samman och betalar ut lön till studenter för att locka fler att bli lärare.
Det råder lärarbrist i den svenska skolan. Enligt en prognos från Skolverket behöver totalt 80 000 lärare rekryteras till 2031, 9000 av dem i Östergötland.
Lärarbristen växer, enligt nya siffror. Det gäller att rädda den situationen utan att samtidigt sänka yrkets status igen, resonerar LR:s Ingrid Pihl. "Att skapa undantag kring legitimation är jättefarligt", säger hon.