Bekvämlighet och ekonomi kan vara orsaker till att huvudmän låter obehöriga undervisa – i strid med lagar och förordningar.

Rapporten visar att det finns uppenbara problem, liksom farhågor, för att de digitala arbetssätt som varit nödlösningar under pandemin ska bli bestående när samhälle och skola återgår till normala förhållanden. Många lärare varnar för att tekniskt möjliga digitala arbetssätt tränger ut pedagogiskt bättre arbetssätt. (pdf)

Fyra av fem lärare menar att deras jobb skulle bli mindre givande med en ökad andel fjärr- och distansundervisning efter pandemin. Nästan varannan skulle allvarligt överväga att byta yrke. Det framgår av rapporten Digitalisera inte bort lärarprofessionen som Lärarförbundet presenterar i dag, torsdag.

En doktorand på ett lärosäte förlorar 730 000 kronor i lön under 5 år på att vara kvar på sin högskola eller universitet mot att ta en grundskollärartjänst i en kommun.

Fyra av fem lärare anser att arbetet skulle bli mindre givande med en ökad andel fjärr- och distansundervisning. Nästan varannan skulle allvarligt överväga att byta yrke, enligt en ny rapport. Det senaste årets nödlösningar får inte bli bestående, skriver Johanna Jaara Åstrand, ordförande Lärarförbundet.

Mer undervisningstid, fler arbetsuppgifter och ännu tuffare kontroll från Skolinspektionen. I den här rapporten beskriver vi de mekanismer som gör att det kvittar hur mycket politiker säger att de ska minska lärares arbetsbelastning: den bara fortsätter att öka. (pdf)

De stora skolreformerna under 90-talet syftade till att försämra lärarnas arbetsvillkor. Det menar Marcus Larsson från Tankesmedjan Balans, som tillsammans med Åsa Plesner är aktuell med en rapport om målstyrningens effekter inom svenska skolan.

Det har gått ett år sedan skolorna tvingades ställa om. 100 lärare vittnar om den snabba omställningen, teknikkrångel och utmaningarna med digital pedagogik.

Miljonbidrag ska göra läraryrket mer attraktivt och höja kompetensen. Men många kommuner använde bara en bråkdel av pengarna under höstterminen 2020.

För två år sedan lanserade UHR lärarutbildningsguiden som hittills har haft nära 600 000 besök och drygt 440 000 användare. Nu startar UHR en månadslång kampanj i sociala medier för att få personer ”mitt i livet” att besöka guiden och våga byta yrkesbana genom att välja den kortare vägen till läraryrket.

Det krävs kraftiga åtgärder från huvudmännen för att höja läraryrkets attraktivitet och motverka lärarbristen. Frågan är om de ansvariga för skolan har problemlösningsförmågan, skriver Åsa Fahlén, Lärarnas Riksförbund.

I försök att tona ner auktoriteten har läraren döpts om till coach, mentor eller bara kallats pedagog. Det skriver Anna-Karin Wyndhamn i en krönika