Hur är det att vara ny som bildlärare? Fullkomligt utmattande – och väldigt inspirerande. Den blivande bildläraren Matilda Itzigehl gjorde sitt examensarbete om nybakade bildlärare. "De konstaterar att man bränner ut sig om man lägger ribban för högt".

”Jag är så less på det här. Less på att kallas expert i teorin men ses som genomförare i praktiken. Less på att sitta i möten där beslut om min undervisning fattas – utan att någon ens varit i mitt klassrum”, skriver läraren Katarina Falkeborn.

Fritidshemmet är fullt av eldsjälar. Vi som brinner för vårt uppdrag, som försöker hitta lösningar där det inte finns resurser, som får verksamheten att fungera trots att vi saknar förutsättningar. Men vi orkar inte längre bära en hel verksamhet enbart med vår lojalitet, skriver fritidshemssamordnaren Sandra Helgöstam.

Vad var egentligen poängen med att satsa på en kortare utbildning för att få ut oss akademiker till skolorna om det tar nästan lika lång tid för oss att kunna söka jobb som om vi gått den vanliga kompletterande utbildningen på 90 poäng? skriver nyblivna läraren Sofia Bohné.

Jag tar semester från klåfingriga politiker som vill in och joxa i mitt klassrum, skriver krönikören Maria Wiman och önskar glad sommar.

Sveriges kommuner och regioner vill inte att staten ska reglera lärares undervisningstid – detta ska i stället skötas av parterna. I en kommun ställer man sig på andra sidan stängslet. "En reglering kan bidra till goda arbetsvillkor", säger Mikael Brant-Lundin, chef för utbildningsförvaltningen i Sigtuna.

Skolforskaren Katarina Rejman beskriver den finländska skolan som lugnare än den svenska, där föräldrar mer sällan pressar lärare kring betyg eller undervisning. I Sverige upplever lärare högre tryck och förväntningar, vilket Rejman kopplar till friskolesystemet och konkurrensen om elever.

Att undervisa enligt Sokrates är inte att ta ett steg tillbaka – det är att kliva fram som vägledare. Det är att tro på elevernas förmåga att själva nå insikt, skriver läraren Martin Cengiz.

Det handlar om att erkänna verkligheten utan att fastna i den. Ett ledarskap som är alltför luttrat riskerar att sprida uppgivenhet. Ett ledarskap som blundar för svårigheterna tappar sin trovärdighet, skriver gymnasieläraren.

”Vi säger att det handlar om eleven. Att vi stöttar, hjälper, anpassar – för deras skull. Men låt oss vara ärliga: mycket av det vi gör i klassrummet idag handlar inte om eleven. Det handlar om att vi ska framstå som bra lärare” skriver Ulrica Björkblom Agah.

Hon undervisar på gymnasiet, men förväntas förklara sjuans matte för eleverna. ”Hur hamnade vi här?" undrar läraren Setayesh Kormi Nouri.

Planeringstiden äts upp av konflikter som ska lösas, elever som behöver prata och annat som mentorseleverna behöver stöd med som gymnasieval eller ansökan till lovskolan, skriver högstadieläraren Emilia Friberg.