Under uppstartsveckorna i augusti behöver lärarna tid för enskild förberedelse inför terminen. Skolledarna kan minska på gemensamma aktiviteter och otydliga skolutvecklingsprocesser. Det skriver Mathias Bred på ledarplats.
Om vi menar allvar med att Sverige ska vara ett musikland – då måste vi börja med skolan. Ge oss förutsättningarna. Ge eleverna rätten till musiken, skriver musikläraren Karin Hassle.
Av erfarenhet vet jag att den här veckan kommer att bli sönderhackad av möten någon annan planerat. När jag väl får en timme i salen är jag redan mentalt på väg till nästa samling. Varje gång jag hittar arbetsfokus rycks jag bort och får börja om, skriver slöjdläraren Eva Söderberg.
Lärarlönerna behöver på det hela taget höjas. Det är en viktig ingrediens för att åter få fler av de mest kvalificerade studenterna att söka sig till yrket. Men att bortse från den skada som dåliga lärare gör och kräva hjältars belöning åt dem är inte rätt väg att gå, skriver NT.se på ledarplats.
Det verkligt oroande med regeringens lärarutbildningsutredning är inte att den vill stärka kunskaper om lärande, utan att den gör det genom ett snävt kognitivt raster, samtidigt som skolans bildningsuppdrag marginaliseras, skriver Adam Droppe, lektor i utbildningsvetenskap vid Högskolan i Kristianstad.
Läs Skolportens intervju med Erik Winerö, gymnasielärare och doktorand i tillämpad IT mot utbildningsvetenskap. Han ska föreläsa på Skolportens konferens Rektor i fokus.
Trots att systematisk skolutveckling har bedrivits sedan skollagens införande 2010, är resultaten ofta magra. Kanske är punktinsatser – snarare än ständiga processdiskussioner – en mer realistisk modell för lärares yrkesutveckling. Det skriver läraren Håkan Sjöberg, som också identifierar tre hinder för skolutveckling.
Att automatisera vissa delar av lärarnas arbetsbörda är klokt. Men när tilltron till AI blir ett självändamål, då rynkar jag på näsan, skriver läraren Cecilia Wemgård.