Varför verkar det helt omöjligt att förmedla vad arbetet på förskolan innebär för utomstående? Hur extremt intensivt och krävande det är att vara ständigt påkopplad och ha hundra olika slags mänskliga processer i gång samtidigt, skriver läraren i förskolan Sara Agné.

Tänk dig att du är först på plats när någon skadats svårt. Blodet rinner, sekunderna tickar – vet du vad du ska göra? Genom satsningen Stoppa blödningen får gymnasielärare nu utbildning i att rädda liv, så att elever över hela landet kan rustas för att agera när det verkligen gäller.

Lovudkastet om fysisk indgriben kan give en markant forbedring af lærernes retssikkerhed – men det indebærer ikke en reel udvidelse af deres magtbeføjelser, mener professor emeritus i strafferet.

Rapporten undersöker vilka arbetsmiljöförhållanden som kännetecknar sysselsatta personer som alltid har en för hög arbetsbelastning, det vill säga alldeles för mycket att göra. De yrkesgrupper där det är vanligast att alltid ha en för hög arbetsbelastning är bland annat grundskolelärare, fritidspedagoger och förskolelärare. (pdf)

Lärare i Malmö har under året identifierat barn i början av en destruktiv utveckling för att kunna erbjuda stöd i rätt tid. Projektet kallas ”Trygga barnet”. Det bygger på ett samarbete mellan Malmö stad och Region Skåne, där lärare ska vara uppmärksamma på tidiga signaler hos barn – till exempel barnets mående, konflikter eller svårigheter…

Var femte lärare i förskola, fritidshem och grundskola uppger att de alltid har för hög arbetsbelastning. För högskolelärare är siffran ännu högre: 28 procent. Det rapporterar Arbetsmiljöverket, som nu kräver åtgärder.

Det er nødvendigt, at vi kan gribe fysisk ind overfor eleverne, lyder det fra mere end 300 lærere og skolefolk i en fælleskronik i dag. De kalder ministerens lovudkast for “et udtryk for ansvar og omsorg”.

Totalt har ett 30-tal lärare i Härjedalens kommun inte fått ta del av lärarlönelyftet – trots att kommunen sökt och fått statliga bidrag för dom. Nu ska kommunen betala tillbaka 2,6 miljoner kronor till Skolverket. Men lärarna får ingen kompensation alls.

Härjedalens kommun har fått statliga bidrag som ska gå direkt till enskilda lärare. Men flera lärare har inte fått det särskilda lönetillägget. De har inte ens vetat om att deras personuppgifter använts. Nu ska kommunen betala tillbaka 2,6 miljoner kronor till Skolverket.

Vi vill vara bra lärare. Men vi kan inte vara det när vi tvingas agera föräldrar, socialsekreterare och livscoacher – samtidigt som vi ska bedriva undervisning av hög kvalitet, skriver Ulrica Björkblom Agah.

I en debattartikel berättar läraren Filippa Mannerheim om en elev med skrivsvårigheter som för tjugo år sedan fick hjälp av en speciallärare. Det är ett enskilt exempel på hur riktat stöd kan göra skillnad – men ett förenklat sätt att förstå dagens utmaningar, skriver två specialpedagoger.