Spansklärare som Norrköpings Tidningar träffat anser att många som undervisar i språket inte behärskar det. De är kritiska till att lärare, utan behörighet i spanska, får undervisa i ämnet samtidigt som det finns arbetslösa spansklärare.

Jag minns när de just hade börjat, den plötsliga insikten om och glädjen över att det fanns en hel räcka nya vuxna som brydde sig om våra barn. Om jag inte har tackat ordentligt förut så vill jag göra det nu när deras skoltid snart är slut, skriver Annika Lindqvist i en krönika.

Studentmottagningar och avslutningskonserter står som det iskalla försommarregnet i backen. Inte ens min svenskamerikanska ungdomsvän har tid att prata i telefon från det välmående samhället norr om Los Angeles. Hon har just bakat 157 brownies som ska transporteras till barnens skola där det är ”Uppskatta läraren vecka”, skriver Jenny Strömstedt i en krönika.

En lördagsförmiddag maj då läraren Eva Rönnestad som vanligt var överhopad med prov som skulle rättas, fick hon nog och skrev ett mejl till utbildningsminister Jan Björklund.

Han har kontakt med sina elever som få andra och är ibland nästan lika mycket pappa som han är lärare. Klart Magnus Karlsson ska ha en tårta, tycker hans kollega Berit Werner.

I matbutiken, på tågstationen, på vårdcentralen – överallt träffar jag människor som engagerar sig, som är förvånande över att lärares status har sjunkit och att lärarna inte tjänar mer. Som undrar: Hur kan det ha fått gå så långt att unga väljer bort läraryrket? Det skriver Eva-Lis Sirén i sin krönika.

Nästan hälften av lärarna ångrar sitt yrkesval, visar en undersökning som Sydsvenska Industri- och Handelskammaren låtit göra. På plussidan nämns lärarnas yrkesstolthet, medan missnöjet är stort med exempelvis lönen, arbetsmiljön och karriärmöjligheterna.

Lärlingsläraren arbetar gränsöverskridande mellan skolans värld och olika yrkeskulturer. Det krävs bland annat en förmåga att kunna stå upp för skolans grundläggande värderingar och försvara elevens rättigheter gentemot kommersiella intressen.

Fram till 2019 räknar Sveriges kommuner och landsting med att femtiotusen grundskole- och gymnasielärare och nästan trettiotusen förskollärare behöver rekryteras för att ersätta de lärare som går i pension. På lärarutbildningarna gapar samtidigt många stolar tomma, skriver Bengt-Urban Fransson, på ledarplats.

En av sex behöriga lärare lämnar yrket, bland annat på grund av stress och låga löner. Få studenter på lärarhögskolorna hade lärarutbildningen som första val, och antagningspoängen är beklämmande låga. Nej, läraryrket har blivit allt mindre attraktivt. Och Statistiska Centralbyrån förutspår att Sverige om bara åtta år kommer att stå med ett underskott på 46 500…

Skriftliga omdömen, utvecklingssamtal och arbete som rör elevers frånvaro tar allt mer av lärares arbetstid, visar en undersökning från Lärarförbundet.

Lärare tvingas lägga en stor del av arbetstiden på annat än undervisning, visar en ny undersökning. Högre lön och bättre arbetsmiljö är receptet på att stoppa lärarflykten, enligt fackförbunden.