Förslaget till en ny lärarutbildning har fått kritik för sitt fokus på kognitionsvetenskap. Petra Runström Nilsson, lektor i specialpedagogik, är orolig för att demokratibegreppet suddas ur den utbildningsvetenskapliga kärnan.
Trots minskade barnkullar väntas det råda brist på förskollärare fram till 2038, enligt Skolverket. Peter Lilja, prefekt vid institutionen för barndom, utbildning och samhälle vid Malmö universitet, är inte förvånad: Han ser ett sjunkande söktryck till förskollärarutbildningen.
Det examineras för få lärare och förskolelärare för att täcka upp behovet i landet, enligt Skolverket. Lärarstudenter på Högskolan i Gävle tror att läraryrket har ett dåligt rykte, men kan göras mer attraktivt.
Behovet av utbildade förskollärare är stort. Till hösten startar en erfarenhetsbaserad högskoleutbildning på distans som ska ge goda möjligheter till höjd kompetens. "Fler som redan arbetar inom förskolan får en möjlighet att läsa in en förskollärarexamen, samtidigt som den öppnar dörren för tidigare anställda att återvända till yrket", säger Fredrik Häggström, kompetensutvecklare i Skellefteå kommun.
Förslaget om höjda antagningskrav till lärarutbildningen är inte bara rimligt, utan nödvändigt. Det skriver Adam Kedert, ordförande Sveriges lärarstudenter.
Oscar Björks avsikt verkar vara att misskreditera evidensbaserade praktiker samt kognitionsvetenskap. För skolans, lärarnas och elevernas skull borde vi samarbeta och inte kasta halmgubbar omkring oss, skriver debattörerna.
Läsningen i samhället går brant nedför. Regeringen vill skärpa lärarutbildningarna för att förbättra utbildningen. Men i utredningen nämner de inte skönlitteratur alls. Hur ska lärare hjälpa ungdomar att läsa om de inte läser själva? skriver Edel Iren Lappin i en ledare.
Lärarna tittar på Skolverket. Skolverket tittar på lärarutbildningarna. Och lärarutbildningarna tittar på lärarna. Detta är en ond cirkel vi behöver ta oss ur, skriver idrottsforskaren Håkan Larsson i en replik.