I höst börjar utvärderingen av åtta lärarutbildningar. "Vi ska testa den kommande modellen för att utvärdera kvalitén på högskoleutbildningar," säger projektledare Lee Gleichmann Linnarsson vid Universitetskanslersämbetet (UKÄ).

Antalet antagna till lärarutbildningarna ligger kvar på samma nivå som förra läsåret. Men studenternas intresse skiljer sig mycket mellan olika inriktningar och på lärosätena finns en oro att antagna inte dyker upp när terminen startar.

Det är högt söktryck till förskollärprogrammen på Mälardalens högskola (MDH). Men kvinnorna fortsätter att dominera stort över männen, och de manliga sökande minskar.

Fortfarande finns chansen att börja plugga till lärare i höst. Drygt 250 lärarutbildningar är öppna att söka vid landets lärosäten.Gymnasiet och grundskolans senare år är de stadier där det finns flest möjligheter att hoppa på lärarstudier i sista stund.

Den 15 juli 2016 träder en förordning i kraft som ger personer som har en examen på forskarnivå möjlighet att gå en särskild kompletterande pedagogisk utbildning som leder till ämneslärarexamen.

I dag har 267.966 personer fått besked om att de antagits till den högskoleutbildning de sökt. En ökning med drygt 2 000 personer jämfört med förra hösten. Dock antalet sökande till lärarutbildningen har minskat med 600.

Många känner sig kallade men få är utvalda. Så kan man sammanfatta läget för dem som sökt lärarutbildningar till höstens högskolestart. Av 41 400 sökande har 16 142 antagits.

Antagningen till lärarutbildningarna har ökat i år. Samtidigt har ansökningarna minskat med 600 personer jämfört med förra höstterminen. Det visar ny statistik från Universitets- och högskolerådet, UHR. Men ökningen av antalet antagna täcker inte på långa vägar de närmaste fyra årens behov av lärare.

Bättre kvalitet på utbildningen och högre krav för den som studerar till lärare är viktiga steg på vägen mot en bättre skola. Det skriver M-politikern Camilla Waltersson Grönvall tillsammans med Åsa Fahlén, Lärarnas Riksförbund.

Liberalerna anser att den som ska bli gymnasie- och högstadielärare måste ha bättre kunskaper i de ämnen man undervisar i och därför förlänga de här kurserna. Samtidigt vill partiet skära ner på ämnet utbildningsvetenskap, som bland annat handlar om hur man lär ut som lärare. Det här är något som fått Lärarförbundets ordförande Johanna Jaara Åstrand…

Liberalerna tycker att ämneskunskaperna är för dåliga bland delar av den svenska lärarkåren, och partiet vill nu att det ska krävas en mastersexamen för att få bli ämneslärare på högstadiet och gymnasiet, vilket betyder ett halvårs mer studier i de ämnen man ska undervisa i jämfört med idag.

Minska antalet lärosäten för utbildning till högstadielärare och gymnasielärare och höj kraven vid antagning till lärarutbildningen. Det är förslag som Liberalerna för fram i dag.