Antalet förstahandssökande till utbildningar som leder till välfärdsjobb fortsätter att öka. 27 procent fler vill läsa till lärare nästa vår jämfört med förra våren. 20 procent fler vill bli socionom och 38 procent fler har sökt förskollärarutbildningen. Även ansökningarna till läkar- och sjuksköterskeutbildningarna har ökat, med 14 respektive fem procent.
Hur ser ni på lärarutbildningen? Vad är viktigast för er? Och hur ställer ni er till lämplighetsprövning? När Lärarförbundets ordförande Eva-Lis Sirén besökte Stockholms universitet stod lärarstudenternas åsikter i fokus.
Gränsen för att antas till lärarutbildningen via resultat på högskoleprovet kan bli 0,4 av möjliga 2,0 poäng enligt ett förslag till regeringen från Universitets- och högskolerådet.
För att det ska löna sig att utbilda sig till lärare krävs ett lönepåslag som är minst en halv procent mer än den ordinarie löneökningen – hela yrkeslivet. Det visar Sacos och SNS lönerapport.
Alla är eniga om att vi behöver höja läraryrkets status, men efter år av larmrapporter om lärarutbildningens kvalitet börjar det dessvärre också bli relevant att höja själva yrkeskårens status, skriver Sanna Rayman.
Sveriges förenade studentkårer är kritiska till en godkändgräns på högskoleprovet. Det botar bara symptomet på problemet och inte orsaken: Att för få vill bli lärare.
Det går fortfarande att komma in på lärarutbildningar med låga resultat på högskoleprovet. Det visar antagningsstatistiken för hösten. Men inte i Jönköping. Där har högskolan i höst infört en godkändgräns för att antas via provet.
I en artikel i lärarnas tidning går man igenom förändringar i lärarutbildningen under de senaste tjugofem åren. Det är oroväckande läsning och ögonöppnande för den som undrar vad som är problematiskt med skolan, skriver Laholms Tidning.
Den nya lärarutbildningen kritiseras. Lärarnas tidnings undersökning visar att sju av tio studenter tycker att de inte får lära sig hur de ska planera lektioner.