Skoldebattörer pekar inte sällan ut lärarutbildningen som orsaken till förfallet i den svenska skolan. Detta samtidigt som de ser läraren som en central del i en bättre skola. Men de lösningar som resulterar av denna kamp om professionens utbildning har ofta stavats ökad statlig styrning av lärarutbildningen. Man kan inte både ha en självständig profession…
En förändrad kursplan på lärarutbildning för att öka kunskapen om ADHD och dyslexi skulle kunna leda till både bättre skolresultat, bättre självförtroende hos barn och unga och färre unga som blir kriminella, skriver Lotta Olsson (M), m.fl.
Regeringen vill starta försök med en ny och kortare omskolning av akademiker till lärare. På ett år, samma längd som det nya omställningsstudiestödet ska gälla, ska en person med minst kandidatexamen bli behörig lärare. Men lärarförbunden varnar för farliga genvägar.
Regeringens budgetsatsning på skolan motsvarar knappt 2 procent av reformutrymmet på 74 miljarder kronor. LR menar att kunskapstappet och lärarbristen kostar drygt tio gånger så mycket. "Ministern säger att det är slut på lappande och lagande i svensk skola. Men det är fortfarande det som görs, säger Åsa Fahlén, LR.
Budgetsatsningarna för skolan som regeringen presenterat är helt otillräckliga, anser Lärarförbundet. "Den här budgeten tar inte alls hand om skolans behov", säger förbundsordförande Johanna Jaara Åstrand.
I budgetpropositionen för 2022 föreslår regeringen en ny skolmiljard. Dessutom presenteras satsningar för fler utbildade lärare samt en rad reformer av skolsystemet som ökar likvärdigheten, stärker fokuset på kunskap och bildning och skapar mer tid för lärande.
Helsingfors universitets långtgående planer på en svenskspråkig speciallärarutbildning når sin kulmen då den startar inkommande eller där påföljande höst. Det skulle bli den andra utbildningen på svenska i Finland, just nu ordnar Åbo Akademi en speciallärarutbildning i Vasa.
Läkarprogrammet har förlängts till 6 år och istället för en AT-tjänstgöring får man sin legitimation direkt vid examen. Samtidigt höjs kravet för att få godkänt på tentorna, från 60% rätt på proven under de två första läsåren till 70% under alla terminerna. Förändringen görs för att anpassa sig till övriga Europa och är den största…