Det finns idag ingen reglering av läromedelsmarknaden, men de som skriver skolböcker har kursplaner att förhålla sig till. "Är du klok och vill försöka sälja det du har skrivit måste du anpassa dig till de kursplaner som finns", säger Per Kornhall, Läromedelsförfattarna.

Även om läro- och kursplanerna innehåller riktlinjer för vad grundskolelärarna ska undervisa om, har lärarna stor frihet att tolka hur kursplanerna ska omsättas i undervisning.

Eleverna på högstadiet i Säffle måste dela böcker med varandra under lektionerna. Ändå valde kommunen att inte söka statsbidrag för inköp av läroböcker och gick därmed miste om 800 000 kronor.

Regeringens slutsats att en ökning av mängden tryckta böcker i skolan är svaret på allt bygger på en lika grund analys som teknikivrarnas. Digital teknik ska användas i skolan när det är nödvändigt för att nå kunskapskraven och när den underlättar lärandet, skriver representanter för Sveriges Lärare.

I de senaste kursplanerna för ämnet samhällskunskap, står det att grundskolorna ska lära ut om Sveriges fem nationella minoriteter. Enligt Jörgen Mattlar, som har forskat om läroböcker, är ändå informationen om dessa näst intill frånvarande i samhällskunskapsböckerna.

Organisationen har tidigare kritiserats för att använda skolböcker som glorifierar terrorism, uppmuntrar martyrskap, demoniserar israeler och uppviglar antisemitism, skriver Ellinor Troli på ledarplats.

Läroboken måste åter bli norm i skolan. Från 1990-talet och framåt har det rått lite av vilda västern i svensk skola, på många plan. Ett av dem har varit läromedel. Skolorna har sparat in på skolböcker, inte sällan med argumentet att man i stället satsar på digitala verktyg. Det skriver Nya Kristinehamns-Posten på ledarplats.

Diktaturen Kina har tagit fram skolmaterial som avvänds i modersmålsundervisningen i Karlstads kommun. Rebecka Ingsmy (M) är kritisk och kräver att materialet byts ut.

Skolor har kunnat ansöka om ett riktat statsbidrag för tryckta skolböcker, som totalt uppgår till 680 miljoner kronor. Men när sista ansökningsdagen nu passerat har en femtedel av skolorna inte begärt ut sin del.

Mer än en femtedel av landets privata och kommunala skolhuvudmän har inte begärt ut sin del av det statsbidrag de kan få för att köpa tryckta läromedel, visar Ekots genomgång.

Den genomknäppa idén att klassrummen ska vara fyllda med skärmar i stället för skolböcker uppkom inte i ett vakuum. Det skriver Expressens ledarredaktion

Det statliga bidraget räcker inte och har ännu inte nått alla skolor. Det konstaterar 14 lärare på DN debatt. – Som lärare får du hela tiden skapa eget material och det tar mycket tid, säger Mia Smith, Språklärarnas riksförbund.