Bristen på läroböcker i skolan är ett haveri som går ut över kunskap och likvärdighet. Nu får det vara nog, skriver Expressen på ledarplats.

Högt begåvade barn och ungdomar har inte alltid så lätt i skolan. Många blir uttråkade, oroliga och frustrerade under lektionerna. Därför har föreningen Begåvade Unga i Sverige gett barn över hela landet tillgång till mer än tusen animerade undervisningsfilmer från Studi. Efter de första månadernas försök konstaterar föreningens ordförande Sten Collander att både barn och…

Jag blir alldeles matt. Gång på gång ser jag exempel på hur elever i grundskolan inte får tillgång till läromedel. Det är tröttsamt. Jag blir arg.

Historiskt har den svenska skolans elever haft fullgod tillgång till läroböcker i samtliga förekommande teoretiska ämnen under nästan hundra år, fram till omkring år 1985. I dag är situationen en helt annan, skriver Rolf Ekelund, utbildad ämneslärare, tidigare läromedelsförläggare.

Ovalt ansikte är det vackra ansiktet. Det lär sig unga gymnasieelever som går frisörlinjen genom kurslitteratur. Något som fått frisören och stylisten Sandhra Johnsson att reagera.

Det skiljer rejält mellan skolor i hur mycket de årligen satsar på bra läromedel. Eleverna borde få bra skolböcker för skärmar fungerar sämre i undervisningen.

Kultur i Halland är först i landet med en digital karta, gjord i samarbete med Länsstyrelsen, som visar olika kulturmiljöer inom en radie på fyra kilometer runt alla länets grundskolor. Nu kan elever lära sig mer om fornlämningar och historiska byggnader runt sin egen skola.

Bilder och filmer sköljer över barnen som aldrig förr – men det är ont om läromedel i bildförståelse. Det försöker bildläraren Emil Broberg råda bot på.

Läromedlens betydelse har länge förringats, trots att lärarkåren uppskattat och velat ha och dem, skriver Per Kornhall i en gästkrönika för Läraren.

Regeringens utredare, Gustav Fridolin, fick sju månader extra på sig. Att utreda läromedelsläget visade sig svårare och mer komplext än ­väntat. Caroline Graeske skriver en delrapport om forskningsläget och ser en tydlig potential i lärarhandledningarna.

Läromedel nämndes knappt under hennes lärarutbildning. Christine Alexandersson tog examen som gymnasielärare i samhällskunskap och svenska 2005 i Falun.

Läromedlens betydelse har länge förringats, trots att lärarkåren uppskattat och velat ha och dem, skriver Per Kornhall i en gästkrönika för Läraren.