Digitala läromedel av god kvalitet är en viktig framtidsfråga. Men produktionskostnaden är än så länge för hög för att förlagen ska klara att bära den. Därför måste staten ta sitt ansvar, skriver Rolf Ekelund, filosofie magister, utbildad ämneslärare och tidigare läromedelsförläggare.
Att fler män än kvinnor fått sina namn inskrivna i historieböckerna är den naturliga följden av att män dominerat historien. Så vad är det SVT vill uppnå med sin granskning av läroböcker? skriver Aleksandra Boscanin på ledarplats.
Skolböckerna i historia har tidigare kritiserats för att innehålla för få kvinnor. Nu har Kulturnyheterna gjort en granskning av sex nyligen utgivna böcker i historia och litteraturhistoria och funnit att kvinnorna utgör ungefär 15 procent av de namngivna personerna. En av böckerna hade endast 7 procent namngivna kvinnor.
I en intervju med Christina Comfors, som är säljare på Studentlitteratur, berättar hon att hon inte tror att digitala verktyg kommer att ersätta skolböcker. “Nej, det tror jag faktiskt inte. Iallafall inte ersätta dem helt och hållet”, säger hon.
Christin Eriksson är kundansvarig för läromedel på Natur och Kultur. Hon tycker att man ska stötta lärarna med kompetensutbildning i digitalisering för i dagens samhälle kan eleverna mer än lärarna. Likaså är det viktigt, att det är enkelt för lärare samt elever att ha åtkomst till alla läromedel på ett och samma forum.
Det skiljer stora summor mellan de kommuner som satsar mest och de som satsar minst på läromedel. Nu utreder Stockholms kommun skillnaderna inom kommunen.
Nästan hälften av landets lärare saknar helt tillgång till digitala läromedel, och endast var tionde får fortbildning på området av sin arbetsgivare. Det visar en ny rapport från Lärarnas Riksförbund.
En digital matematikbok för elever i årskurs 3-9 har översatts till arabiska och ska underlätta för nyanlända elever som inte får det stöd de behöver i skolan.